24 februari 2006

What light through yonder window breaks?


Varje gång jag ser "Shakespeare in Love" så gillar jag den mer än sist. Därför måste jag lyfta fram denna pärla lite extra, så att alla som inte sett den än, eller kanske inte tyckte att den var så mycket att hänga i julgranen, tar sig en andra titt. Det är den väl värd.

Jag fann mig oförmögen att gå ifrån för att kissa, för att jag inte ville missa nånting. Inte heller kunde jag trycka på stopp för att skapa möjlighet att uträtta mina behov. Jag har alltså suttit här hemma mol allena med en inspelad film som jag sett flera gånger förut, och har kunnat styra och ställa som jag vill, men ändå klarar jag inte av att göra annat än att titta. Och gråta lite mot slutet.

Sju Oscars, såg jag först idag. Ibland ger de faktiskt ut guldgubbarna till rätt filmer.

3 Åsikter

Anonymous Anonym:

Ja, du ser vad den här filmen kan göra med människan. Jag blir nästan kär i Jospeh Fiennes när jag ser den också, och det tror jag inte att jag skulle bli i nån annan film. That says a lot. Men varför ser man inte honom i fler filmer, var är det bara den andre Fiennes-brorsan som får roller?

12:27  
Blogger Dallerberg:

Jag hatar både gwyneth paltrow och joseph fiennes intensivt och det endast pga denna film. Den är nog något av det sämsta jag sett och jag var förbannad i säkert en vecka efteråt.. Vad är det jag har missat egentligen? :D

18:46  
Anonymous Anonym:

Hahaha, jadu, jag antar att om du känner så så finns det inte så mycket jag kan säga för att få dig att förstå. Det är det som är så fint med film, man får tycka olika och man är inte mer eller mindre värd för det. Jag har aldrig fattat vad som är prylen med Gudfadern-filmerna, och tycker att Lejonkungen är ganska trist. Sånt är livet!

22:56  

Skicka en kommentar

<< Home