27 juni 2006

Ynk

Jag är sjuk, pity me.
Det går halsfluss på mitt jobb, så när jag haft halsont i en vecka och började känna mig lite vimmelkantig skickade de hem mig. Jag tillbringade hela dagen idag med att försöka få en akuttid på vårdcentralen, vilket givetvis är helt omöjligt. Varför ska man få det när man ringer mitt under telefontiden? Då de ska finnas tillgängliga och svara i telefonen? Såna tokerier! Det är klart man möts av telefonsvarare dagen lång istället. :P

Det slutade med att jag fick köpa mig en kötid på Axessakuten och sitta och skumpa på spårvagn till stan istället.
Jag hatar Axessaskuten och jag hatar Cityakuten. Alla läkare är så stressade och blasé att det känns som att man måste ha en stol genom kroppen för att de ska ägna lite medmänsklighet åt en. De får en att känna sig som att man är en hypokondriker som tar upp deras tid och
en idiot som inte begriper att det inte är nåt allvarligt fel med en. De känns alltid så ohyggligt avmätta och syrliga. Fan ta läkarkåren!

Han suckade och konstaterade att det bara var en förkylning. Men förlåt då, jag har då aldrig haft nån förkylning som känts såhär, vad jag vet, och HADE det varit halsfluss så har jag förstått att det enda sättet att bli frisk på är genom penicillin, vilket man bara får på recept. Ergo - ett läkarbesök. Hade man dessutom alltid kunnat diagnosticera sig själv utan att störa doktorer med sitt trams, så hade man inte behövt läkarnas hjälp, alltså skulle de vara jävligt arbetslösa istället.

Han skrev i varje fall ut hostmedicin så att jag kan få sova lättare. Alltid nåt.