Gaddning!
Hux flux har jag fått en återbudstid hos min tatuerare på fredag!Jag och Johan började gå till Buzzstop28 någon gång 2004, när de var relativt nyöppnade, men sedan dess har de blivit enormt populära (rightly so, jag kan bara tala för Marika, men hon är grymt duktig) så det är riktigt svårt att få en tid inom rimlighetens gränser. Just nu har de bokningsstopp fram till första november, då de släpper tider för 2007. Galet. Utan bokningsstoppet skulle väntetiden blivit uppemot ett halvår, vilket de själva tyckte var rent löjligt.
Men nu har jag alltså cashat in på att någon velig sate avbokat sin tid, och slipper vänta tills nästa år, jopphejdi! Motivet är Bartholomew Roberts ena flagga, fast omgjort till betydligt mer detaljerade och snygga bilder. Dock får jag finna mig i att göra en gubbe per sittning, vilket innebär att jag nu på fredag kommer tatuera in DÖDEN i form av ett skelett med ett spjut i handen, på min högra underarm. Sen kommer jag hänga på låset för att få en till återbudstid under december, så att jag kan fortsätta med kapten Roberts själv på vänster arm. Avast! Lycka! :D
Jag lägger upp en bild så snart jag kan, have patience. :)
På bilden: Kapten Roberts himself. Dock inte som han ska se ut på min arm.
Etiketter: Tatuering
// Anna Nio kl 18.10.06
7 Åsikter
Oh, vilken lyx! Jag vill också, men jag måste ju hitta vaaad först.
Ja, jag är helt i extas, tatueringar är underbart och tretusen gånger roligare att skaffa än ett par nya skor eller nåt sånt också. :D
Har du inget alls som du är sugen på? Minns inte vad vi sa om det sist vi pratade om tatueringer riktigt...
Jodå, jag har lite funderingar, men det är väl mest att jag inte tar tag i det och tvingar nån grafiskt kunnig att rita åt mig..
Elin: Men jag har ju inte ens tatuerat mig än, du får ge dig till tåls tills efter det. :D
Gejke: Men du kan ju be tatueraren att rita, det har jag gjort, och hittills ser det toppen ut.d
åh vad spännande! ;)
Ååh, vad avis jag blir nu! jag vill med tatuera mig och jag har en idé - fast jag är ju en liten fegis också så jag vet inte om jag törs :o
Myra: Är det smärtan du är rädd för, eller är det för evigt-känslan som skräms? Smärtan går inte att göra mycket åt; det gör ont, det är en given sanning. Smärta upplevs ju olka av alla också, så det går inte att säga hur ont det gör på just dig (dessutom är det ofta olika mellan olika kroppsdelar). Men vill man verkligen ha en gaddning får man ta det - bite the bullet, baby. :)
Är det evigheten som spökar är det svårare att hjälpa till, men om du känner dig så osäker på att du skulle vilja ha motivet i all evighet så är du kanske trots allt inte redo att tatuera dig riktigt än. Jag tyckte dock min tatuerare sa en bra sak när vi pratade om det: "Man kan ju aldrig säga att man aldrig kommer ångra sig. Det kan man omöjligt veta. Och man kan inte veta om man alltid kommer uppskatta motivet heller. Men man får se det som en karta över sitt liv - 'det här var viktigt för mig då och är en del av mig för evigt nu'." :)
Skicka en kommentar
<< Home