Dyrt schmyrt

Ååh, ja, äntligen nån i massmedia som håller med mig! Det är ju detta jag säger jämt när snacket om märkesvarornas otroooliga fördelar kommer upp. Fattar ni nu då, ni som envisas med att det är värt flera tusen för ett par byxor/en väska/något som kommer slitas ut även om priset halveras eller delas i fyra?

Till exempel: ett par jeans är ett par jeans. Byxor. I denimtyg. Tyget, elle själva fibrerna kan inte bli bättre än bäst. Och när de är som bäst kanske man kan betala 800 spänn för ett par pants. Själv vill jag inte lägga mer än 500, men det är för att jag har skitlite pengar, är snål, och verkligen inte anser att dagens prisnivåer är skäliga. Men okej, jag spelar med, vi säger 800 spänn. Där är kvalitetstaket nått. Ett par för 400 kan alltså potentiellt vara sämre (men är inte det nödvändgtvis) rent hållbarhetsmässigt, det kan jag hålla med om.

Men, I ask you, hur kan man då med att betala 3000 för ett par jeans? De kanske är snyggare, givetvis, men säg då det istället för att mula mig med dessa undermåliga skitargument om att de "håller bättre", eller, etter värre, är "en investering". Fuck you att de är, jag skrattar bakom ryggen på folk som faktiskt verkar tro på sina argument, samtidigt som jag inte kan låta bli att tycka lite synd om dem.

Hjärntvätten från modeindustrin och massmedia är djupgående och skrämmande. No sir, I don't like it.