London #3

Fredag 26/1

Ännu en superlång bussresa tog oss till Oxford Cirkus och den sex våningar stora Top Shop-butiken där. Just den här affären är alltid en stor källa till ångest, för om modet är snyggt finns det löjligt mycket man vill ha där, vilket man inte har råd med, eller så är modet fult, och då är det sex våningar med skit som gör en på dåligt humör. Nu var modet fult, vilket visserligen var ganska bra, så vi inte handlade upp hela semesterkassan på första affären. :D Dock föll vi för samma leopardkjol (såklart) på rean, samt fina tjejboxers med Union Jack på.

Jag hittade också äntligen en rosa sportkeps på någon av de miljarder "alternativa" butikerna längst huvudgatan, och till min stora lycka fanns en Office-butik där också. Ödet ville mig väl den här dagen, eftersom jag, eller snarare Andrea, hittade mina Office-drömskor på rean. Det fanns bara ett par kvar, de var kraftigt nedsatta (från £45 till £10), och de var i min storlek. Att de glittrade gjorde de bara ännu mer Askunge-aktigt. Jag föll öven för ett par spetsiga, röda leopardmönstrade skor för £5, och kände mig ganska nöjd med livet när jag ställde mig vid kassan för att betala. Väl där visar det sig att kassörskan är svensk (såklart) och att de har "köp två betala för en"-deal på rean! Holy crap, två par skor för £10 är fanimig inte illa pinkat. Extas! :D

Spetsiga leoparder, GRATIS!

Sent omsider är vi på väg hem, bara för att inse att ifall vi ska kunna möta Madde och Chrull i SoHo på kvällen, så måste vi antingen vänta i stan (utan mat och med en jävla massa prylar), eller i princip bara vända i dörren direkt när vi kommit hem. Safe to say, detta var inte alltför lockande. De första tydliga tecknen på en skön förkylning började dessutom visa its ugly head hos mig. Självklart var pengarna slut på det engelska SIM-kortet redan, och det kostar multum att ringa med svensk telefon, så vi messar M & C från min telefon för att tala om att den här gången är det vi som får banga att åka till stan.

Under dagen har Luc hittat en resväska stående mitt i gatan, som han självklart tagit med sig hem. I väskan fanns en plastblomgirland, en manshatt (made in the US), ett diadem med djävulshorn och matchande djävulssvans till, ett diadem med fluffiga antenner, i vilken texten "thd girl (sic!)" kunde utrönas, samt ett trollspö som matchade, en påse med "Seychelles" tryckt på, innehållande tre par flip flops, en affisch (från "The Guardian") med olika sorters reptiler på, en plastpistol med hölster och kanske något mer, minnet sviker mig nu. En helt fantastisk fyndväska i varje fall! :D Luc döpte den givetvis till Mystery Bag, och den skänkte stort nöje under kvällen. Andrea tog till och med hatten ut på konserten sen. :D

Andrea leker amish med hatten från Mystery Bag, Lucs rock och en bibel som GLÄNSER heligt. :D

En halvtimme efter att vi skulle mött upp Madde, ringer hon och låter mycket arg. De har inte fått något meddelande! Argh! :( Men det var inte mycket att göra åt, tydligen hade de haft kul själva i varje fall. Jag, Addi och Luc beger oss till Lucs kompis spelning på Church Street i Stokey. Vi har skittrevligt där och lär känna en tysk vännina till Luc, samt hennes irländske pojkvän. Vi startar även ett spontant dansgolv där inget dansgolv finns ("It's a dancefloor in front of the retard-loo!"), vi tjatar om "Billie Jean" hos DJ:n hela kvällen (men fick inte höra den! Durr!), och jag blir raggad på av ett helt sällskap - eller snarare, sällskapet försöker uttrycka hur mycket en kille i gänget gillar mig, men själv lyckas han inte säga särskilt mycket, mer än att han undrar var jag köpt mina handskar. "Sweden", säger jag. Killen tänker en stund och säger sen "IKEA?", haha. :D

Jag dansar bootydans till "2 Much Booty in the Pants" med 2 Live Crew, resans theme song.