Insikter

Jag har precis kommit på två saker.

Den första saken jag har kommit på, är varför bokrean varje år inte orsakar en dreglande galenskap hos mig; Den är helt värdelös! Anledningarna till att den är helt värdelös är för det första att allt som reas ut är inbundna böcker. Som pocketlöver talar det redan där emot min natur. Det andra är, att i mångt och mycket så är dessa inbundna böcker, realiserade till trots, fortfarande dyrare än deras pocketbrollor till fullpris. Dessutom är bokus alltid myket billigare än any old bokaffär (utom Myrorna/second hand-ställen förstås), så why bother med hetsen alls?

Det känns så bra att inte känna sig pressad att handla böcker exakt samtidigt som alla andra, tycker ni inte det? Åh så nöjd jag blir med min insikt! Jag kan köpa de böcker jag vill, när jag vill. Freedom of choice, my friends!

Den andra saken är inte alls lika bra.

Den andra saken är, att jag så sakteliga börjar försöka försonas med vetskapen att jag är jävligt klantig. Jag har alltid trott om mig själv varande rätt smooth och slick. Alltså inte på latino lover-sättet, men på så vis att jag kan lite najs undvika att gå in i saker, inte glömma ärenden, multitaska, få vardagssaker att flyta på jämnt och bra och det ena med det andra.

Nu när jag skriver det så fattar jag faktiskt inte alls varför jag villfarit mig själv såhär. Jag vet mycket väl att så snart ett tillräckligt hårt och vasst hörn finns i lämplig höjd, så ser mina höfter till att kasta sig vällustigt över det. Jag har minst två påminnelser per dag inlagda i telefonen för att jag ska komma ihåg vad jag sysslar med (Jag skriver in när jag ska vara på jobbet till exempel. Till mitt försvar har jag tre jobb och fluktuerande tider. Men ändå.). Multitaska ska vi inte ens prata om. Och förutom detta så har jag exceptionellt dåligt minne, förutom vad gäller synintryck och musik, sånt klistrar sig fast som syntetplagg en dag i juli.

Så ja, nu måste jag alltså försöka förklara för den del av min hjärna som vill fortsätta vara smidig och galant att den kan gå och gömma sig nånstans.
För jag - jag är en klantskalle.
Nu är det sagt.