Packa pappas kappsäck

Saker jag inte tycker om och inte kan påverka, men som egentligen saknar betydelse när allting kommer kring, är när håret är smutsigt och man inte kan tvätta det, då sitter jag bara och drar undan luggen ännu mer och kliar mig i hårbotten extra mycket, och sen känns det ännu värre. Eller när naglarna är sådär ojämna att de ser lite freak of nature ut och är alldeles för vassa på grund av det, eller om nån nagel har fått ett litet hack på diagonalen, sådär så man fastnar i håret (som är smutsigt, åh!) eller i sina strumpyxor med den trasiga nageln. Och så är man förstås nånstans där man inte har åtkomst till en nagelsax, det är ren terror. Likaså ett trasigt nagelband, utan möjlighet att plåstra om, eller ett skavsår som bara blir värre och värre med varje steg, och inga plåster har man förstås.

Att gå och lägga sig i nytvättade sängkläder medan man själv inte hunnit duscha, är inte heller nån hit, liksom att ha fixat en fin frisyr bara för att gå ut i regn och stormblåst, utan paraply eller ens en sjal om håret. Livets små irritationsmoment är aldrig så jävliga som när man inte kan åtgärda dem, då växer problemet i styrka tills det ibland faktiskt är outhärdligt (tänk skoskav och lång promenad). Sånt som sker hemma får man tillstyrka dålig planering, men missöden på resande fot är lättare avhjälpta.

Därför har jag nästan alltid med mig en Alvedon, en allergitablett och en Lactrasetablett, så jag kan äta nåt med mjölkprodukter i om jag inte hittar nåt annat, plus paraply, säkerhetsnål, plåster, Försvarets hudsalva, penna och hårsnodd när jag går nånstans. Så klarar man sig mot en del åtminstone. Ofta har jag också en varm tröja, handskar, benvärmare - eller på somrarna, en solfjäder, vattenflaska, solskyddsfaktor 30 och solbrillor - nåt att läsa, pluskan, kamera samt extra batterier, och alltid musik och lurar.

Jag skulle bli en utmärkt nomad.