Today I found my friends, they're in my head
Det finns några filmkaraktärer som jag innerligt önskar att de var verkliga människor.
Verkliga människor, som var mina vänner. Och som jag skulle älska dem. Jag skulle alltid vilja hänga med dem och jag skulle lyssna när de var ledsna. Jag skulle ställa till med superba födelsedagskalas och jag skulle åka på skitroliga semesterresor med dem. Åh, en sån god vän jag skulle vara till dem.
Min första imaginary vän är Rocky Balboa. Det jag gillar allra mest med alla sex (ja, jag gillar allihop) Rocky-filmerna är hans personlighet, ja, själva karaktären. Han har ett sånt dumsnällt men vackert inre, och en fantastiskt töntig humor, som jag bara älskar. Ta exempelvis scenen i första (och bästa) filmen, när han är inne i djuraffären och försöker prata med Adrian. Rocky skakar om en sköldpadda och säger att den "must have been shell shocked." Jag smälter som smör, det är så jävla dumt att det blir bra.
Han är en enkel man, men en ärlig och vänlig sådan. Jag tror att Rocky nog har världens ensammaste men största hjärta, tills han träffar Adrian, då blir han helt komplett. Jag älskar't. Grädden på moset är hans fina hund, Butkus, som han springer med när han tränar, och han var Stallones hund på riktigt också! Sånt är så vackert att det nästan inte finns.
Special agent Dale Cooper, FBI, som förstås återfinns i underbara "Twin Peaks", är ännu en låtsatsperson som jag skulle vilja ha i mitt liv, för alltid. Han är ofta så oförklarligt men underbart uppåt och barnsligt lycklig över saker som de flesta andra bara tar för givna; Magnifika granar, goda pajer och rena hotell, till exempel. Och ett gott kaffe, icke att förglömma.
Han överraskar med sin humor och sin förmåga att respektera alla han pratar med, plus att han alltid har nånting intressant att säga. Coop är en synnerligen skärpt, omtänksam och egensinnig karaktär, en människa man bara måste älska. Och så finns han inte på riktigt, det är för hemskt egentligen. Jag vill ju äta paj med honom, och gå på the Roadhouse för ett par öl och prata om kärleken. Why can't I?
Några kvinnliga vänner måste man ju också ha, och om jag fick välja skulle jag ta Elle Woods från "Legally Blonde". Jag vet, hon är en girlie girl som älskar Cosmo, har en liten bärbar hund och gillar att fixa naglarna. All of which I do not. Men det finns så mycket mer än bara ytan när det handlar om Elle, hon motbevisar alla, inklusive sig själv, om att hon är väldigt intelligent, trots sitt yttre. Dessutom besitter hon en omtanke och en pålitlighet som inte många har.
Hon är helt enkelt jävligt fin människa, som är snäll mot alla och kan se det bästa hos var och en. Elle utstrålar en smittsam och fin energi jämt, och jag vill också vara i närheten av den. Som en bonus kan hon få sminka mig (jag kan i princip inget själv om MEJKÖP) och kommer aldrig att tycka att nånting är för rosa eller för glittrigt, mmm.
Verkliga människor, som var mina vänner. Och som jag skulle älska dem. Jag skulle alltid vilja hänga med dem och jag skulle lyssna när de var ledsna. Jag skulle ställa till med superba födelsedagskalas och jag skulle åka på skitroliga semesterresor med dem. Åh, en sån god vän jag skulle vara till dem.
Min första imaginary vän är Rocky Balboa. Det jag gillar allra mest med alla sex (ja, jag gillar allihop) Rocky-filmerna är hans personlighet, ja, själva karaktären. Han har ett sånt dumsnällt men vackert inre, och en fantastiskt töntig humor, som jag bara älskar. Ta exempelvis scenen i första (och bästa) filmen, när han är inne i djuraffären och försöker prata med Adrian. Rocky skakar om en sköldpadda och säger att den "must have been shell shocked." Jag smälter som smör, det är så jävla dumt att det blir bra.
Han är en enkel man, men en ärlig och vänlig sådan. Jag tror att Rocky nog har världens ensammaste men största hjärta, tills han träffar Adrian, då blir han helt komplett. Jag älskar't. Grädden på moset är hans fina hund, Butkus, som han springer med när han tränar, och han var Stallones hund på riktigt också! Sånt är så vackert att det nästan inte finns.
Special agent Dale Cooper, FBI, som förstås återfinns i underbara "Twin Peaks", är ännu en låtsatsperson som jag skulle vilja ha i mitt liv, för alltid. Han är ofta så oförklarligt men underbart uppåt och barnsligt lycklig över saker som de flesta andra bara tar för givna; Magnifika granar, goda pajer och rena hotell, till exempel. Och ett gott kaffe, icke att förglömma.
Han överraskar med sin humor och sin förmåga att respektera alla han pratar med, plus att han alltid har nånting intressant att säga. Coop är en synnerligen skärpt, omtänksam och egensinnig karaktär, en människa man bara måste älska. Och så finns han inte på riktigt, det är för hemskt egentligen. Jag vill ju äta paj med honom, och gå på the Roadhouse för ett par öl och prata om kärleken. Why can't I?
Några kvinnliga vänner måste man ju också ha, och om jag fick välja skulle jag ta Elle Woods från "Legally Blonde". Jag vet, hon är en girlie girl som älskar Cosmo, har en liten bärbar hund och gillar att fixa naglarna. All of which I do not. Men det finns så mycket mer än bara ytan när det handlar om Elle, hon motbevisar alla, inklusive sig själv, om att hon är väldigt intelligent, trots sitt yttre. Dessutom besitter hon en omtanke och en pålitlighet som inte många har.
Hon är helt enkelt jävligt fin människa, som är snäll mot alla och kan se det bästa hos var och en. Elle utstrålar en smittsam och fin energi jämt, och jag vill också vara i närheten av den. Som en bonus kan hon få sminka mig (jag kan i princip inget själv om MEJKÖP) och kommer aldrig att tycka att nånting är för rosa eller för glittrigt, mmm.
6 Åsikter
Jag vill ha vänskapen mellan Charlotte och Bob Harris (Scarlett Johansson och Bill Murray) i Lost in Translation. Jag som Charlotte då. Så jävla fint och innerligt alltihop.
Åh, ja, den vore hemskt fin att ha med någon. Jag vill ha vänskapen mellan JD och Turk i "Scrubs" också, älskar den! :D
Eller om du tänker dig relationen mellan Gregory House och James Wilson (Hugh Laurie och Robert Sean Leonard) i House, hur bisarr den än må vara. (Har du sett det första avsnittet av säsong 6? Jävlar i min låda vad lyckat.)
Dem gillar jag också! Nej, jag har nog bara sett de första två säsongerna och lite på tredje. Det är min grej har jag uppptäckt, att jag inte orkar följa serier i mer än högst 2,5 säsonger, hur bra de än är. :D
Ja här sitter jag och framstår väl som ett psycho som uppdaterar varannan minut eller något, haha, ... och det gör jag också. Men jag har lite tid över, hummhummhumm. Själv har jag sett högst sporadiskt på säsongerna innan 4 och 5, vilka min sambo och jag har tittat på i deras helhet nu och väntat på att denna sjätte säsong ska börja. Den ser ut att kunna bli helt kungligt bra! (Nu kom man och bebis hem. På återseende underhållande och sköna mö!)
Hahahaha, det är ingen fara alls, tackar för kommentarerna och berömmet! :D
Skicka en kommentar
<< Home