I, human

Tänk vad bra om varje människa kom med en manual. När nånting krånglar så slår man upp sidan tolv och förstår att man ska ge människan uppmärksamhet så blir hon glad igen, eller så läser man på sidan 45 att hon är hemskt trött och behöver vila. Och så gör man som det står i manualen, för andra och för sig själv.

För som det är nu är det rena rama tjugo frågor, fast utan att nånsin få helt klart för sig om man gissat rätt eller inte. Om jag går runt och gäspar, känner hur det dunkar och susar i huvudet och är allmänt trött och matt så kan man tycka att jag behöver sova så är det bra. Men så enkelt är det inte. Det kanske är sömnen, kanske är stress, kanske ångest, kanske ADD/ADHD, kanske en underfunktion av sköldkörteln, kanske Sjögrens syndrom, kanske... kanske inget av det. Man vet ju inte. Det finns ingen knapp man kan trycka på och säga "hallå kroppen, hur är läget egentligen?" Men gud så bra om man kunde det, åh, en sån knapp vill jag ha, den skulle underlätta för alla sorters åkommor.

Tänk på forna tiders läkare, som exempelvis kallat alla sorters psykiska besvär för hysteri och låst in folk på sanatorier för minsta tecken på detta, använt blodiglar mot gud vet allt, trepanerat folk rätt in i hjärnan och klassat homosexualitet som en sjukdom som ska kunna botas. Rena galenskaperna och barbariet, anser den moderna människan, men hur skulle de kunnat veta allt som vi vet idag? Dock är det fortfarande så mycket man inte vet, och så mycket som bara är vilda chansningar, även från legitimerad vårdpersonal.

Med en manual skulle man slippa trixa och gissa så förbannat, för väldigt mycket handlar bara om rena lyckträffar, när man läser om folk som ändrat nånting i sin kosthållning eller livsstil, och vips så är deras besvär borta. Rosenrot eller omega 3? Motion eller astmainhalator? Mer sömn eller mindre sömn? Elallergi? Komjölksproteinallergi? Överkänslighet mot ett visst tvättmedel? Allt som besvärar en har en hel uppsjö av faktorer att välja mellan för att hitta den skyldiga, så att någon över huvud taget nånsin lyckas är i det närmaste förbluffande, särskilt med tanke på att det mesta kräver lite tid innan man märker av några skillnader.

Och många gånger kan något som är bra för en, ge motsatt effekt i början, innan det vänder - som många mediciner mot acne, och många antidepressiva. Nu är dessa exempel förvisso förknippade med en läkares ordination och därmed en annan typ av tilltro till preparatet. Men låt säga att det är så att man egentligen skulle må jättebra av att till exempel dricka grönt te varje morgon, men man bara inte vet om det. Av en slump provar man ett tag, och får kanske ont i magen, varpå man såklart slutar. Men egentligen var det så, att om man fortsatt så hade magontet gett sig och man hade blivit jättepigg och mått jättebra. Hypotetiskt sett, alltså. Sånt kan nästan göra mig galen av att tänka på, att det kanske, nånstans, finns nånting jag kan äta eller dricka som gör att jag mår så otroligt mycket bättre, men att jag kanske inte vet om det, eller så kanske det varit verkningslöst eller rent av kontraproduktivt och därför har jag slopat det.

Mindboggling!