Ännu en anledning att avsky, del V - Extreme

Det här tar aldrig slut, jag svär att om jag inte var certifiably galen innan jag började harva med saken så är jag det garanterat nu. Bara släng in mig i en madrasserad cell for the rest of my life, bitte.

Som den uppmärksamme läsaren kunnat sluta sig till, så fick jag alltså en ny mobil i måndags. Som inte heller funkade. In fact, det var precis samma fel på mobil nummer två som på mobil nummer ett. Man kan ju börja ana hundar begravna tillsammans med ugglor, där borta i mossen; Kanske de skickade tillbaka samma telefonhelvete kanske?

Efter att ha skrikit inombords tills jag var både hes och döende över kassheten i att skicka två trasiga mobiler, potentiellt en och samma trasiga mobil två gånger, så ringde jag Tele 2. Igen. Oj, och så konstigt och ja, vi måste prata med den avdelning som har hand om sånt här, sa tjejen. "Ja, det här har jag hört förut", sa jag, "vilken avdelning är det egentligen?". Jag tänkte att om jag vet vad den heter så kan jag ju bara ringa och be att få prata med den avdelningen direkt, för att förenkla saker och ting. Men nejdå. Nejdå. Precis som sist då den här mystiska superavdelningen nämndes, så fick jag inte veta vad den hette eller höra att det vore enklare att vända mig dit direkt. Mitt förslag är att den heter Hittepå-avdelningen, eller Hjälpenjobbigkund-avdelningen.

I stand alone.

Tjejen lovar att AVDELNINGEN ska ringa mig, förmodligen inom 48 timmar. De måste kolla med Chacom först, vad de har gjort, om de skickat tillbaka telefonen eller skickat en ny. Detta var i måndags. Nu är det fredag. Min telefon har varit tyst och mild och oringd hela veckan. Så varför ringde jag inte redan i onsdags, undrar ni? Se historiken på den här skiten, svarar jag. Vem fan orkar fortsätta bråka? (I synnerhet en person med synnerligen lite ork som inte hanterar stress och ångest särskilt bra at the moment.) Men eftersom det handlar om pengar så måste jag fortsätta, vare sig jag orkar eller inte. Och det gör jag inte, men jag betalar ju för att kunna ringa, således vill jag ha ett värdigt redskap att ringa med också.

Dagens resultat so far är att jag ringer och vägrar dra min bakgrundshistoria över huvud taget, jag ger killen mitt personnummer och namn och låter honom läsa. I några minuter. Sen ber han mig dröja medan han pratar med AVDELNINGEN och jag får plötsligt pausmusik, that's a first. Jag får veta att AVDELNINGEN ringt mig två gånger under veckan. "Nej", svarar jag, "ingen har ringt mig, min telefon är på dygnet runt och andra människor ringer mig utan problem." Talar också om att jag hört detta förut, att AVDELNINGEN ringt mig men att jag inte svarat. Trippelkollar numret och det stämmer. AVDELNINGEN är uppenbarligen en non-existent bunch of motherfuckers. Men, till slut får jag i alla fall veta att det sitter nån donna och meckar med mitt ärende, och ringer runt till precis alla, ungefär som jag själv har gjort den senaste tiden, antar jag. Hon ska ringa mig idag, före klockan fem. JAMEN VAD FINT, OM NI SKA RINGA MIG DÅ KAN JAG JU KOPPLA AAAAAAAAAAAAV!

Jag säger till killen att jag inte tror ett jota på att det ska ringas och ber om hans namn samt meddelar att om ingen ringt tio i fem så ringer jag och frågar efter honom. Jag passar också på att tala om att de har gjort precis allting fel och att jag är sjukt jävla less på situationen. Han förstår mig. Tacka fan för det. Jag säger också att jag inte tänker betala någon räkning för den här perioden och han instämmer att jag inte ska behöva göra det. Good. Nu har jag ett löfte och ett namn att knyta till det.

You said it, Nick.

Som en festlig parallell till den här historien köpte jag även en DVD-spelare från InWarehouse i november. Den var trasig när jag fick den. De skickade en returfraktsedel och jag skeppade tillbaka den. Så långt allt väl. Men sen hände inget mer och jag glömde mest bort det hela. Så ringde jag för ett par veckor sedan och frågade var de hade gjort av min DVD-spelare. Killen på kundtjänsten sa oj, och så konstigt och att han måste prata med tillverkaren, men att han skulle återkomma till mig samma dag. Ingen ringde. Jag orkade inte traggla med detta samtidigt som jag bråkar med Tele 2, så jag la det på is. Men så igår ringde jag igen. Fick prata med en annan kille som sa oj, och så konstigt och att han skulle ringa tillverkaren men att han skulle återkomma till mig samma dag. Ingen ringde. Gissa vad som hände idag? Visst, det är en del kvar av arbetsdagen, men jag hyser tvivel om att någon kommer ringa mig ändå. Why should they? Jag är ju tydligen nån slags persona non grata när det gäller kundservice och tekniska produkter. Undrar om jag är svartlistad? Undrar varför i så fall?

Jag har fått stressframkallat munsår av allt detta. Och Posten har tappat bort en present som Andrea skickade till mig förra veckan. Men ute skiner solen i alla fall. Ska det inte börja bli bättre nån gång? Jag bävar tills klockan är nästan-fem.