Fakeup

Okej, jag måste ta upp en sak som stört mig länge och väl, men når sin totala kulmen just nu, på grund av total overload på samtliga kanaler: mascarareklamer. They drive me nuts. Eftersom jag omöjligt och ovilligt kan minnas varenda en, så tänker jag istället dissekera tre av dem, mer eller mindre aktuella, som sticker ut med sin dumhet, samt orera surt om ämnet i allmänhet.

#1
Produkt: En mascara som ska ge fylligare och längre fransar (NYHET! FLASH!).
Twist: Den har en ände, och borste, med vitt guck, och en med svart.
Breakdown: Poängen är alltså att man ska måla vitt först, som en grundfärg, och sen fläska på med svart ovanpå, och vips så ser fransarna fylligare ut. Amen va smaaart! Dubbla lager, helt otroligt smart! Man kanske skulle kunna göra exakt samma sak med en helt vanlig, ospeciell mascara, som bara innehåller en färg och en borste, om man använder den färgen och borsten två gånger. Kanske? Fast nä, det här är så jävla smart, och NYTT, allt nytt måste ju funka! Ulk.

#2
Produkt: En mascara som ska bygga på de egna fransarna, så de blir längre och fylligare (det låter bekant?).
Twist: Den bygger genom nån tokig kemisk process PÅ dina fransar, som en fransförlängning!
Breakdown: Okej, väntalitehärnu, fransförlängning: FINNS det? Det låter helt sjukt onödigt och jobbigt. Hur länge kan en sån pryl hålla? Men åter till mascaran; Den bygger på dina fransar. Med vad, exakt? Om innehållet i den här hylsan är så pass segt att det ger en hållbar struktur som sitter fast i, och kan misstas för, äkta fransar, så undrar jag hur skönt det är att tvätta bort. Och hur dum man måste vara för att tro på att nån sån här dynga faktiskt fungerar. Hur troligt är det t.ex. att man skulle få längre hår på grund av en hårfärg?

(Vid en snabb googling verkar det som att ettan och tvåan är i princip samma mascara dessutom. Dubbelt korkat i ett, alltså!)

#3
Produkt: En mascara. Jag antar att den ska ge längre fransar. Fylligare också.
Twist: Den har motor.
Breakdown: MOTOR. Jag dör.

Och som att inte dessa muppexempel är nog, så utlovas ständigt hårresande (höhö) resultat i reklamerna: upp till 70% längre fransar, 300% mer volym, lösfranseffekt, med mera med mera. Så, om jag fick 70% längre fransar, med reservation för att jag inte är matematiker, borde jag ha uppskattningsvis 170 millimeter långa strån. De skulle krocka med ansiktet, jag skulle se ut som en utomjording! 300% mer volym kan jag inte för mitt liv räkna ut, men jag kan lova att jag skulle se ut som en orakad polsk armhåla kring ögonen om det låg nån sanning i det påståendet.

Mest störande av allt tycker jag ändå är det uppenbara faktum att lösögonfransar används i reklamerna, och är det inte fysiska fransar så är det datorfejkade sådana. Eller bägge, varför inte? The more, the merrier. I synnerhet Maybelline verkar ha gått helt bananas i sina försäljningsstrategier, med så mycket fransar att jag började skratta de första tio gångerna jag såg det (i två olika reklamer, mind you. Lash Stiletto och Falsies, tror jag de heter), sen blev jag arg.

Maybe she's born with it. Maybe it's Photoshop.

Varför kan de inte visa upp produkten ungefär sanningsenligt i alla fall? Jag förstår att om de visar upp spektakulära "resultat" så kommer fler vilja köpa produkten, för att uppnå samma "resultat". Men eftersom ingen mascara nånsin har, eller kommer att generera de överdrivna effekter reklamen påvisar, så känns det bara som en tidsfråga innan åtminstone en del av alla mascaraköpare of the world surnar på att ständigt bli blåsta. Och att över huvud taget påstå att någon mascara klarar av att ge ögonfransar som når till brynet (varför i helvete man nu skulle vilja ha det) känns vansinnigt missledande. På samma vis som media gör sig själva, och oss icke-mediala en otjänst genom att retuschera bortom besinningens gräns, så funkar något så förhållandevis oskyldigt som mascarareklamer på samma sätt.

Fullt realistisk kvinnobild från Raffe L.

Om allt man ser i reklamen är totalt onaturliga fransar, så blir det idealet att uppnå. Även fast det inte går utan tillhyggen. Samma sak med retusherade kroppar och ansikten, som alla vill ha men som inte ens finns. När röster höjs för att klaga på det skeva idealet som visas, köper media sina ryggar fria genom att hävda att det är vad folk vill ha. O RLY? I double dare någon tidning, modeskapare, fotograf eller reklamare att visa upp människor som de faktiskt ser ut. Och hålla fast vid det konceptet i påföljande ur och skur. Folk kommer köpa det med, sensationslystet till en början, men om andra i samma ställning följer exemplet så kan vi i sinom tid återgå till att ha riktiga bilder på riktiga människor - och riktiga ögonfransar - som ideal, utan att det ligger något chockvärde i det hela ens. Utan att majoriteten vägrar köpa utan kräver att bli lurade och matade med fejk från topp till tå. För ärligt talat, vilken konsument skulle efterfråga lite mer onaturlighet i annonser och modebilder?

Inte jag. Och inte du heller.