Catch you with my death-bag

138,284 People

Nä, jag har inte orkat skriva nåt ordentligt på ett tag, jag vet. Jag tycker det är tråkigt själv också. Men när ni minst av allt anar det så sprudlar skrivarlusten hos mig igen. Just when you thought it was safe again.

Ikväll ska jag på Sticky, av alla jävla ställen. Ska bli spännande att se vad herrar steroidvakter kommer hitta på den här vändan för att irritera mig.

Bloggare-test

Gjorde ett test om vilken typ av bloggare jag är och fick detta resultat:

Spelevinkbloggare

Du skämtar och driver med det mesta. Du har livlig fantasi och älskar att spetsa dina inlägg med överdrifter och rena osanningar. Din största passion är att göra dig lustig på andras bekostnad. Du har egentligen inget liv, men vill ändå ge sken av att du ständigt är på topp, alltid har nära till ett skratt och att din tillvaro är som Lustiga Huset.

Testa dig själv!

Jaså, jag vill ge sken av att jag är på topp? I NEVER KNEW! :D

Snickarjävel

Bokmal

Ett fint test hittat hos Miss Keep Your Distance. :)

Copy cats

Okej, så trean ska börja visa en ny serie. Den handlar om fyra väninnor. I New York. De är modeintresserade, framgångsrika karriärkvinnor. De har ett vulgärt språk. Några av dem är singlar. De knullar. De har olika hårfärger. De är 35+. De är attraktiva. Har vi inte sett det här förut? Allvarligt talat, hur patetiskt kan det egentligen bli? Kunde de inte valt åtminstonde TRE kvinnor, eller kanske att de bodde i LA? Vad är det för nöt som knäckt den här brainiacidén till seriekopia egentligen? Till och med musiken som spelas i trailern låter ju som förlagan!

Originalet

Såhär lät det på idékläckarfabriken när invändningarna började hagla: "Amen asså hallå göbbar, vi har ju en ASIAT med i vår serie, det är ju HELT ANNORLUNDA då! Åsså äre en av brudarna som är GIFT! Öh-höh-höh!" Jag blir så trött. Fram för originella tv-serier, nej till kopior och urlakade koncept, nej till dejtingprogram, poker, sport (alltid!), och dessa jävla ring-och-vinn-analklåda-shower med nån apa som håller låda non stop i tre timmar om absolut ingenting medan folket där hemma KLURAR och KLURAR över ord på fem bokstäver. Skräddarn säger nej, bestämt nej.

Kopian.

October rust

Herregud, jag vet var jag önskar jag var i oktober, varje år. Toronto, du gav mig just ännu en anledning att besöka dig: Toronto Zombie Walk!




Och som att inte detta var nog så anordnas också Toronto After Dark samtidigt, en skräck- och fantastyfilmfestival! Åååh, vad jag vill åka dit!

Do you believe in Gadd?

"Hej, Eric Gadd här. Jag ser exakt likadan ut som jag gjorde för femton år sen, och min nya låt låter precis som den musik jag gjorde för femton år sen också. Häftigt va? Lyssna på den på Tre, landets mest irriterande* mobiloperatör med mest reklam. Mmmm."

* Titeln är utmanad starkt av Tele 2 dock.

S-U-C-C-É!

Det goda segrar, Mordor havererar, Dödsstjärnan sprängs, Lucifer faller, och E.T. får åka hem. På tisdag porteras mitt nummer tillbaka till Telia! I WIN - YOU LOSE, MUDDAFUGGAHS! :D

Allt det som i det förra inlägget lovades mig har faktiskt hållits! Det enda smolket i bägaren är att jag måste ringa dem en sista (?) gång för att klargöra att jag ska ha en återbetalning av mina utlägg för postgången gällande lurarna. Jag törs inte riktigt jubla och hjula förrän den saken är klargjord (be careful, this is the moment where the supposedly dead killer awakes for one final fright!), men nog fan ser det ljusare ut än sist, peaps? Woot, woot!

Har även fått InWarehouse att plocka loss sina kollektiva tummar ur stjärten och lägga in en order på en ny DVD-spelare åt mig, samt lämnat in mitt hjärtegryn digitalkameran på lagning. All in a day's work. Eller, kanske några månaders, när det handlar om mig. The point is att det är gjort, att jag har åstadkommit saker. Jag gillar den känslan. I love the smell of napalm in the morning. I like my fresh air mixed with tobacco. Och tusen andra dumheter. Dags att sova, måhända?

Ännu en anledning att... hoppas?

OMG, jag törs inte ropa hej riktigt än, men det ser ut som att hela mobiltrasslet KAN lösa sig trots allt. Utan att jag behövde blanda in min arma moder i saken.

Efter en veckas prokrastinerande i ärendet för att jag insåg att jag verkligen inte klarade av mer, men inte heller var sugen på att älta ärendet ens med mamma, så ringde de mig. Tele 2 ringde mig. Änglarna grät i skyn, Herren vare lovad, et cetera.

Killen som ringde kunde dock inte säga mycket av vikt och Herrens lov tog slut på fem sekunder. Nåväl, jag upplyste trött honom om att jag ville annullera köpet eftersom de inte levererat det jag beställt inom skälig tid. Han blev förvirrad och osäker, like they all do. Han bad att få återkomma, like they all do. In a pig's eye, tänkte jag, och sa att visst kunde han göra det, varpå samtalet avslutades.

Någon timme senare ringde han upp (De ringde mig. IGEN.) och meddelade att: ja, jag kunde annullera, ja, jag skulle skicka in den trasiga mobilen till den och den adressen, och direkt till honom dessutom, nej, jag ska inte behöva betala månadsavgiften, eller telefonavgiften eller betalsamtalen till deras underleverantör, och ja, jag ska få återbetalt de utgifter jag haft med att skicka tillbaka de trasiga mobilerna. *GASPS* Hörde jag rätt? Så snart de fått in mobilen kan han ta bort bindingstiden på abonnemanget så att jag kan portera tillbaka numret till Telia igen. Sen är jag av med dem. För gott. Hoppas jag.

Jag vågar nästan inte andas nu, ifall det går åt skogen trots dessa fagra löften kommer jag lägga mig i ett hörn och gråta upp en hel toarulle. Keep yer fingers crossed, kids! Telefonen är tillbakaskickad, så nu är det bara att vänta på klartecken för att återgå till Telia som gäller. Ooiiiihhh!