Tijuana

Åh, jag har varit på kungligt trevlig semester i huvudstaden!

Vädret var praktiskt taget neonlysande och en dag i gamla goa Skitan fick jag dessutom till. Var med om en helgalen fest hos Andrea som egentligen var tänkt att vara en uppföljare på de numera nästan legendariska tequila tjej- vs. killfesterna, men som istället bara blev ett jävla fylleslag i unisextappning. Hysteriskt roligt med en underhållande blandning av mosh pit, discodans, parkour, gymnastik, spill, nya vänner, punk och eurodiscomusik. På lördagen inspekterades Martin och Emelies nya snajdiga hus (bastu, inglasad veranda, trehundra rum, golvvärme!) och fanns vara synnerligen dugligt åt så fint folk, samt invigdes med pompa och ståt (och liveband), och en hel sjö med glada gäster.

Andrea och jag matchade ofrivilligt, som så ofta.
Daniel matchar inte men är ganska mongo. :D

Hann även med att ha tjejkväll med Addi och Ambra, vara champagnefull på Östermalm, ha biläventyr av rang (OH HAI), se två vänners hem, fika, hitta begärlig parfym för första gången i mitt liv, klappa på Ru i magen, sitta i solen, grilla på altanen i nya huset, bli utstirrad av halva Haninge, fuska i biljard, pimpa bort min bror till mina vänner, kompishångla (yus!), på riktigt-hångla (YUS!), och mycket mer.

Jag hade så roligt att direkt när jag kommit hem blev jag kalasförkyld, och det har inte släppt helt än. Fy för den lede. Jag tror jag gick på rent adrenalin hela veckan för att lyckan bara pulserade genom kroppen på mig och vägrade låta sig lugnas eller fjättras. Nej, vi vill leka, vi vill prata, vi vill öla, vi vill ha skoj!, sa hjärnan och hjärtat, och kroppen löd sorgset tills den inte klarade mer. Nåväl. Vaknade av kramp i vaden första morgonen hemma, samt med galen hosta (slem, YUM), blåmärken överallt och ont i varenda kroppsdel. Det är ett hårt liv att ha roligt, men någon måste göra det!

Och dessutom kommer jag genom divine intervention och en ypperlig sugardaddy att komma tillbaka till Stockholm om lite mer än en vecka bara, jiddelade! Så 7-12/5 är jag återigen på annan ort, missa mig inte på dessa bejublade extrainsatta konserter! And the crowd goes WILD! ;D

Skämmes

Åh, vad jag är dålig på att skriva här, skämmes på mig. Lite i alla fall. Jag orkar helt enkelt inte, livet knatar på utan att jag skriver ned det, verkar det som. Funny that.

Hur som haver, en hel del saker är riktigt bra just nu, vilket man ju inte kan annat än vara, ja, glad åt, right? Right! Jag känner mig fylld av tillförsikt att jag en dag ska bli kvitt den envetna ryggsmärtan och huvudvärken, i alla fall tillräckligt mycket för att klara av ett normalt liv igen. Att få bukt med sömnstörningarna, orkeslösheten och tröttheten kan jag inte uttala mig om, men jag har ju inget bättre för mig än att fortsätta försöka direkt. Likaså gällande stressen och ångesten, som ju trots allt går kärleksfullt och håller sömnproblemen och värken i händerna och kramar dem myssvettiga. Men skam den som ger sig, antar jag. Höhö, fryntliga skratt och buskisleenden allround hära! Nä, inte riktigt, men jag håller sakta men säkert på att förändra mitt synsätt på min egen existens, skulle man kristallflummigt nog kunna uttrycka det.

Det handlar om att tänka om, tänka rätt och att se det goda i livet, att leva här och nu och att säga ifrån när något är mig övermäktigt. Att ta till mig människor som ger mig ljusa stunder och som berikar mitt liv på något plan, samt att ta avstånd från de som bara suger energi eller "beter sig som fitter rent ut sagt". Allt är bättre än det var för en månad sen, för tre månader sen, för ett halvår sen, och ljusår uppåt från hur jag mådde för ett år sen.

Så tummen upp för mig, hey! Och tummen upp för alla som är bra i mitt liv, awww, you guys!

Och sen var det såhära

Opp, opp!
• Nya, trevliga vänner
• Gamla, trevliga vänner man hittat tillbaka till
• MSN (who would ever have thought?)
• Kameran är lagad och åter i mina älskande händer!
• Stockholmsresa any minute now
• Vår i luften, tussilago, vit- och blåsippor på marken
• Magnum Mayan Mystica, setjan vicken go en, döh!
• Att fortfarande se ut som 22 i andras ögon, "thank you Anton"!
• Emil, awesome mr wonderful friend
• Fungerande mobil (PRAISE THE LORD)
• Jag gillar mina inneboende, de har inte alla indianer i kanoten
• Tatueringsplaner
• Gå ut nykter
• Lite skatteåterbäring
• Träning (NÄH, det är INTE roligt men det gör att jag mår bättre, aight? Shaddap, potentiella sportfånar med breda munnar!)
• Resultat av träning (MUKKLER, OMG!)
• Kyssar, mmm
• Musik, jag hittar så mycket gott att jag knappt hinner med! :)
• Ärlighet
• Pangeahjärnan
• Folk som plötsligt hör av sig fast man räknat bort dem ur sitt liv nästan
• Att inte bli bakis igen (vinden har vänt)
• West Coast Riot i sommar (I hope)
• Att klara av en sockerfri vardag ganska bra ändå
• Neonfärger
• Flörta, jag tror jag kanske kan det lite ändå
• Lolcats
• Pinuga!

Prutt och lump!
• K-knappen och även komma-knappen på mitt tangentbord funkar dåligt, illa!
• Fint folk som tappar luft som en ledsen sufflé, tills de börjar angränsa till fult folk närapå
• Italofolk! ;D
• Sömn, I HAZ IT NOT
• Självgodhet
• Inte ha läsro (ren terror för mig)
• Fett på kroppen (GO'WAY, I DON'T LIKE YOU!)
• Vänner som mår dåligt
• Fattigdom (alltid på tapeten)
• Smärta (se ovan)

Oj, så ovanligt stor pluslista och osedvanligt liten minusdito det blev. Jag tänker låtsats som att detta stämmer, och inte grubbla fram en massa dåliga saker i onödan. Det verkar dumt.

Nu ska det sovas som om det inte fanns någon morgondag, men vi ses i Stockholm, kamrater. Jag tänker dricka tequila, spela biljard, fika, gå på inflyttningsfest, äta glass, prata, skratta, äta, ha tjejkväll, se film, och sitta i vårsolen och le. I suggest you join me.

One moment in time

På ena sidan av halsen har jag en finne, på den andra ett sugmärke. Tonight we're gonna party like it's 2001, ungefär.

'Scuse me while I kiss this guy

Jag kom att tänka på sångtexter man inte kan, och tänkte att jag kunde vara storsint och dela med mig av mina felhörda melodier till er. Det handlar alltså om såna låtar som man till dags dato fortfarande inte kan minnas eller höra vad det faktiskt sjungs i. Sånt man hörde fel på som barn är lite mer ursäktat; Man förstod inte språket tillräckligt bra, man lyssnade inte på texten, eller så var man bara korkad.

Utan inbördes ordning:


#1: Nirvana - "Lounge Act"
Vad jag hör: "Souvlaki, souvlaki, souvlaki."
Vad de gör: "Smell her on you, I still... smell her on you, I still... smell her on you."
Analys: Öööh. Ja. Jag har visserligen insett att Kurt INTE sjunger souvlaki för ganska länge sen, men jag har ändå inte lyckats uppfatta texten där, förrän nu. :D

#2: Lionel Richie - "All Night Long"
Vad jag hör: "Fiesta...bolero...hum-di-dum!"
Vad de gör: "Karamu, fiesta, forever!"
Analys: Hahahaha, hur FAN ska man begeripa KARAMU? What does it even mean? Is it a word? Jaja. Bolero! :D

#3: The Smiths - "Cemetery Gates"
Vad jag hör: "So I meet you at the cemetery gates, the keys to the gates are on your side"
Vad de gör: "So I meet you at the cemetery gates, Keats and Yeats are on your side"
Analys: Jag tycker nästan min tolkning är bättre. Du är på utsidan, jag på insidan, woe me. :D

Sen kommer jag inte på fler, tråkigt nog. men jag kan lika gärna posta roliga felhörningar som andra i min omgivning lyckats med, trots att de flesta är från barndomen. Ingen pardon!


#4: Deee-Lite - "Groove is in the Heart"
Felhörare: Min bror och jag tillsammans!
Felhörning: En av oss var övertygad om att de sjöng "I couldn't ask for a lover" medan den andra var lika behårt övertygad om att det var "I shouldn't ask for another". I slutändan hade vi 50% rätt var, vilket gjorde att vi kunde enas om riktigheten i texten till slut. Hurra. :D

#5: Madonna - "Vogue"
Felhörare: Min bror igen. :D
Felhörning: Han hävdar än i dag att i refrängen, där texten lyder "Come on: vogue!", sjunger hon egentligen "Stellom Kaj!". Vad detta betyder vet nog bara min bror. :D


#6 Babybird - "Gorgeous"
Felhörare: Min kompis Bella.
Felhörning: Hon sjöng högt och glatt "BIG AS YOOUUUR COUCHES, I'D DO ANYTHING FOR YOOUUU!", när det skulle vara "Because you're gorgeous, I'd do anything for you". :D Mmm, stora soffor, jag gör vad som helst för dig!

#7: Rheingold - "Fan, Fan Fanatisch"
Felhörare: Bella igen!
Felhörning: Okej, det är på tyska så det kanske inte är det lättaste, men sug på denna: låten HETER "Fan, fan fanatsich", men ändå tyckte hon att de sjöng "Fan, fan potatis!", hahahahhaa, I LURVS IT SO!


#8 Depeche Mode - "Enjoy the Silence"
Felhörare: Min barndomsbästis Carro.
Felhörning: "All I ever wanted, all I ever needed, is here, in my arms" går en ganska välkänd rad. Men inte i Carros öron, där det blev "All I ever wanted, all I ever needed is here, it's my ans". Ans, undrar ni? "Men... 'ans' är inget ord", försökte jag med. "Joo, det är kort för ANSWER faktiskt!", fick jag till svar. Så nu vet vi det. :D

Vad har ni själva hört fel på? För mer humor, kolla in KissThisGuy, där finns horder av underbara felhörningar. :D

Fuckin' weirdo transvestite

Åhå, jag har blivit utsedd av sockerpärlan Fia att berätta för er exakt hur konstig jag är. Jag har gjort samma sak förut, men då var det bara sex ting som skulle förtäljas. Nu är babylyckan total och de konstiga sakerna har blivit sju (Se alla bilder i senaste Se & Hör!). Jag ger det ett försök att komma på sju nya konstigheter om mig själv då. Mycket nöje.

#1. På alla arbetsplatser jag haft vill jag äta lunch själv. Jag tar lunch så sent som möjligt för att i största mån garantera att det är tomt i lunchrummet, så jag får sitta där med min bok och min mat, i lugn och ro, utan tjattrande kollegor som jag ändå inte tycker om. Folk har mycket svårt att acceptera detta anticsociala beteende, och gör sitt bästa för att störa mig i min heliga lunch-ensam-tid. Ibland har jag varit tvungen att be dem vara tysta för att de stört mig så. Åh, vad detta provocerar folk, människans flockdjursmentalitet blir hotad av avvikare och enstöringar antar jag.

#2. Jag har aldrig provat droger. Eller, narkotika, skulle jag kanske säga. Jag fick morfin efter en operation när jag var femton, men det räknas inte eftersom det var mot smärta och inte självvalt. Jag har helt enkelt inget intresse av knark. Det är bara när jag ser på "Fear and Loathing in Las Vegas" eller "A Clockwork Orange" som jag kan känna att jag verkligen undrar hur det känns. Kanske jag provar om jag får en obotlig sjukdom som kommer gör att jag faller ned död inom ett år. Då är ju ändå allt fucked, so why not? Men annars, nej.

#3. Det tar mig ungefär fem minuter att uppskatta någons klädstil (och -storlek). Oftast synnerligen on point, också. Ibland händer det när jag är på stan att jag ser nånting som är så perfekt någon vän eller bekant att jag önskar jag hade råd att köpa det åt personen för att se om jag har rätt eller inte. Gör det här mig till en potentiellt perfekt personal shopper, månne?

#4: Jag har ett ofrivilligt, sinnessjukt bra minne för audio- och visuella ting. Filmrepliker, låttexter, snuttar ur tv-program, specifika foton, tidningsuppslag och liknande - det fastnar som insekter i kåda. Varför minns jag namnen på one hit wonder-artister från 90-talet (för att jag ser deras namn i vissa typsnitt i massor av tidningsuppslag)? Varför kommer jag ihåg totalt obskyra repliker från bortglömda filmer (för att något i bildkompositionen eller röstläget sticker ut)? Furthermore, varför kommer jag INTE ihåg vad jag läser i böcker, artiklar och liknande? Likaså fastnar ofta inte det som mina vänner, arbetsgivare, instruktörer och dylikt säger till mig, eftersom det inte sägs lika utstuderat som i en film eller en låt. Mitt textbaserade minne är totalt värdelöst.

#5: Jag kan verkligen inte vara oärlig när nån frågar hur jag mår eller hur läget är, trots att jag vet att det bara är en artighetsfloskel som man inte menar något med i 99% av fallen då frågorna ställs. Jag vet inte själv varför jag måste säga sanningen, och jag har försökt att svara som alla andra: "Jo tack, bra!". Men det GÅR inte. Jag säger som det är, på gott och ont.

#6: Jag tycker inte om jordgubbar, kaffe eller thé. Det är tydligen skitkonstigt. Smultron är gott, jordgubbsglass är gott, men inte jordgubben i sig. Och kaffe smakar ju päck även om man dränker det i mjölk och annat tokigt. Thé är likadant, spelar ingen roll vilken smak det är eller om det serveras med eller utan mjölk, honung, citron eller GULD. Det är helt enkelt inte gott. What to do? :D

#7: Om jag är i badrummet och det är mörkt, så kan jag inte titta i spegeln. KAN INTE. Jag är övertygad om att det kommer stå nån bakom mig, gärna Sadako eller någon annan skitnasty japansk skräck-figur. Jag kan bli nästintill paralyserad av rädsla inför denna tanke, så jag tvättar händerna så fort jag an och kutar sen tillbaka till sovrummet och undrar varför i helvete jag inte bara tände lampan. Heller ljusonda ögon än bultande skräckfilmshjärta för fan.

Självgodheten vet inga gränser

Har de senaste dagarna, eller ja, veckorna, diskuterat ämnet Självgoda Män ganska friskt med intelligenta, stabila och vettiga kvinnliga vänner. För den som är lyckligt ovetande om begreppet Självgoda Män så menar jag alltså följande:

När jag lierar mig med en karl, utan att det är ett förhållande som skapas, utan någon annan typ av relation: KK, vän, span, engångsligg eller what have you, så är jag alltid ärlig från första början. Känner jag att det finns någon potential till känslor, så talar jag om det. Känner jag att det inte finns så talar jag om det. Logiskt, no? Så, hur kommer det sig att jag då ÄNDÅ fått stå ut med att snubben i fråga efter en tids häng börjar bli dålig på att höra av sig, beter sig underligt, svarar svävande och i allmänhet försöker undvika mig? När jag då ställer honom mot väggen så kryper det fram att det är sååå jobbigt att det verkar som att jag är kääär i honom.

Låt oss backa ett par steg nu. Jag har rakryggat talat om att jag inte är kär, och inte kommer bli kär. Jag menar vad jag säger och jag säger vad jag menar ('cos those two are not the same). Killen tycker det är asbra. Efter ett tag börjar det Mystiska Beteendet komma och sedan den här ÅmenDuärJuKÄRIMig-harangen. What. The fuck? Missar jag någon väsentlig del i kedjan här, eller? Hur har han kommit fram till denna slutsats egentligen?


De flesta har inga som helst belägg för dessa anklagelser, vilket gör det synnerligen svårt att avfärda dem. De bara VET. Åh, come on, det är ju brudar som ska ha intuition, remember? Men en del hävdar att det ligger i beteendet, att de observerat att jag beter mig som att jag har känslor för dem. Något som givetvis är a load of crock. Sanningen är att de har varit så nervösa för att jag ska utveckla känslor för dem att de därigenom "sett" saker i mitt beteende som finns där bara i deras föreställningsvärld. Som Anders Glenmark som ser blommor i hennes hår fast de inte är där. Clearly nuts och inbillningssjuk. En annan sanning är förmodligen att det är hos killen i fråga som de potentiella känslorna ligger och lurar, och så skrämmer han upp sig själv med dem så till den milda grad att han börjar bete sig som ett vandrande sanatorium och så ledsnar jag på hans störda beteende, så jag sågar av honom istället. På så vis slipper han ta tag i det som egentligen stör honom samt slipper konfrontera mig med sitt La-la-land av villfarelser. Praktiskt. Men väldigt irriterande, för att inte tala om onödigt.

Och kontentan av allt detta är att det är så satans självgott att gå och tro att alla kvännor kärar ned sig i en, bara för att man vill ha deras kropp eller kanske bara deras sällskap. Varför allt detta känlsotjafs, I don't get it! Sluta vara så självgoda, FFS! Eller för att citera min vän Marre: "JAG SKULLE HELLRE DÖ ÄN VARA IHOP MED DIG DIN TÖNT!" Wisely spoken. :D

Det jag grunnar på nu är, om det är männen som är självgoda helt utan fog, eller om det är så att det finns en massa tjejer där ute som kärar ner sig i kreti och pleti och dessutom inte säger vad de menar eller menar vad de säger? Var ligger problemet från början, egentligen? Who's to blame? Tell meeeee, and they shall suffer the tortures of the damned, sir. The tortures of the damned.

Tecken på att man börjar bli gammal i den subkulturella svängen

Plast i håret är fult.
Killar som ser ut som tjejer är fult.
Trehundra piercingar i nyllet är fult.
Emo är fult.
När folk ställer håret, så ser det mest ut som en lite morgonrufsig variant av en Svenne banan-fripp. Detta är fult, för att inte tala om sjukt jävla mesigt.
En massa remmar och flärpar på kläderna är fult.
Punk = skejt?
Brandings är fult.
Tokio Hotel och andra liknande band är fula.
Lackkläder är fult.
Skärsår är fult. Och idiotiskt.
Att försöka se gullig och liten och docksöt ut när man väger 150 kilo är fult. Och öh, omöjligt. :D
Frisyrer som ser ut som att man sprayat dem på plats ute på en pir är fula.
Goth = rejv?
Skrikiga extentions i en bas av naturligt hår i naturlig färg är fult.
Gummikläder är fult.
Att tro att man är asiat när man inte är det är fult.
Scarifications är fult.
Goggles i pannan är fult.
Bortrakade ögonbryn och påmålade streck nånstans farligt nära hårfästet är fult.
Gothic lolita är fult.
Synth = rejv?
Pro ana är fult. Och stört.
Cyberdog är fult.
Överdoseringar av Hello Kitty är fult.
Cheap Monday är, let's face it, oftast fult.
Om du läser den här listan och blir upprörd, är du, med största sannolikhet, ful. Go cry, emo kid.