Fel vs rätt!

Hahaha, här har ni den, illustrationen av hur jag ser ut kontra hur en kropp anpassad för kläderna ser ut! :D

Fig A (jag) har kort överkropp, stora/små bröst, bred bröstkorg, smal midja, breda, korta höfter, smala lår, korta ben, breda vader och breda fötter vid tårna. Allt detta är tydligen fel, skäms på mig som ser så konstig ut!
Fig B (normal) har lång överkropp, små/stora (istället för stora/små, som vi påminner oss, är felaktigt att ha) bröst, smal bröstkorg, bred midja, smala, långa höfter, breda lår, långa ben, smala vader, samt spetsigt smala fossingar. Det här är alltså helt rätt, så här ska man se ut, om man vill kunna ha några kläder som passar.

Jag vill också tillägga, ifall det inte framgår, att jag tydligt är en mästare på att rita med musen i PS, samt att fig A är mig på pricken lik på alla sätt och vis. :D

Chickflick 1A

I give you: en typisk chickflick och orimligheterna i dessa. Enjoy.

The Players

Huvudrollen, vi kallar henne Lola: En tjej som uppenbarligen saknar något, något som hon antingen inte vet om eller något som hon förnekar. Såklart är det Äkta Kärlek, men det fattar inte hon, hon har ju en jättefin och trevlig pojkvän/fästman. Hon har också något som hon inte klarar av eller någon dröm som hon inte följer men ändå när i sin barm. Hon är lite för snygg för sin pojkvän men låtsats inte om det.
Pojkvännen, vi kallar honom Kent: En kille som det uppenbarligen är något fel på. Inget allvarligt, inte så att han slår Lola eller tar knark, men han kanske är väldigt allergisk, eller så är han politiskt intresserad eller kanske han rent av klär sig töntigt. Eventuellt är han hemskt fåfäng och vill egentligen bara ha tjejen som kuttersmycke, men inte i Kents fall. Han är försiktig och intelligent, och hur som helst så är han ju inte SuperDuperKillen ändå.
SuperDuperKillen, vi kallar honom Jeremy: En kille som uppenbarligen bara behöver the love of a good woman för att bli sitt sanna, inre, fantastiska jag. Annars är han utåt sätt lite jobbig på nåt sätt (men inget major, bara lite sådär "Ååh jag blir så arg fast samtidigt vill jag bara kyssa honom!" You know the drill.), en slarver, en konstnär, en dagdrömmare eller så. Han tjänar inte lika bra med pengar som Kent, men han har ju så många spännande historier att berätta. Han kan bergis nåt instrument också. Dessutom är han överjordiskt snygg, or so they tell us.
Bästa Vännen, vi kallar henne Martina: En tjej som uppenbarligen klarar sig själv utmärkt, hennes privatliv behöver vi inte snoka i det minsta. Hon är dock inte vidare snygg, men inte heller frånstötande på något vis. Lolas bästis i vått och torrt. De avslutar varandras meningar och Martina är den enda som kan säga till Lola vad som dväljs i hennes hjärta, för det vägrar Lola själv att se.

The Plot

Lola och Kent är ett par, han har friat och hon har tackat ja. De bor i ett fint hus i Baltimore eller Pittsburgh och klarar sig bra, Kent är alltid snäll mot henne och de är goda vänner. Kent är vegetarian och gillar att propagera för djurens rätt. Lola är vegetarian för att Kent är det men bryr sig faktiskt inte om djurens rätt. Själv har hon ett arbete som ger henne mycket fritid, reklamare eller egen företagare eller något sånt, gärna något kreativt som hon älskar.

Av någon outgrundligt konstig anledning träffar Lola på Jeremy, och tycker att han är en idiot. "He's a shit, but he's a cute shit." Jeremy är musiker och hetlevrad. Ödet som är så tokigt gör så att Jeremy och Lola råkas flera gånger och Lola börjar tänka mycket på honom, något hon såklart ventilerar med Martina. Under tiden märker såklart inte Kent nånting. Martina, som hela tiden varit emot hela Kent-grejen med motiveringen att han inte är spännande, peppar Lola att söka upp Jeremy, som förstås bor i New York eller Los Angeles.

Lola får höra Jeremys egna låtar i säkert 30 sekunder och säger att han borde skicka in dem till en producent, men han hyser ingen tilltro till sitt eget geni (fast senare sänder han såklart in dem och blir rockstjärna direkt). För Jeremy kan Lola bekänna att det hon helst av allt vill är att måla tavlor eller skriva barnböcker, och Jeremy är den enda som säger åt henne att följa sin dröm. Eller ja, Martina har sagt detsamma i flera år, men hon är ju inte lika snygg och magisk som Jeremy, förstås. Kent har hon inte ens pratat om saken med. Lola ägnar en massa arbetstid åt att spana på Jeremy och att diskutera saken med Martina, som också har ett jobb där ingen bryr sig om ifall hon faktiskt presterar nåt.

Efter några spännande och skojfriska men också tårdrypande sekvenser, inser Lola och Jeremy att de är ämnade för varanda. Den stora passionen tar överhanden och de faller handlöst in love med varandra. Kent tar inte illa upp, han gråter inte ens, han bara avlägsnar sig snällt och fint och fortsätter med sin politiska kamp. Lola och Jeremy åker till Paris för att se på konst, solen går ned, de äter blodig stek och Lola är så glad att slippa "kaninmaten". De flyttar till NY i Jeremys skitstora centrala vindsvåning och hänger Lolas konst på väggarna. Skål.
The End.

Verkligheten

• En normalt funtad Lola hade åtminstonde tagit upp konstnärsissuet med sin pojkvän. Ge honom en chans for crying out loud.
• Har man redan ett kreativt yrke känner man sig nog inte riktigt lika missanpassad som om man jobbar som sopåkare men vill spela flygel.
• Trivs man dessutom förträffligt och är bra på det man gör är man en ganska stor idiot om man bara up and leaves.
• Är man inte intresserad av det ens partner brinner för så har man nog gått fel. Man får i varje fall visa hyfs och intresse även om man inte är fullt lika engagerad.
• Vill man inte äta en viss sorts kost så kan man låta bli, väljer man att anpassa sig till sin partner får man antingen trivas med det eller ändra kost igen.
• En god vän och en snäll man är icke att förakta. Passioner dör nästan alltid ut men vänskap och repsekt består.
• Om ens bästa vän verkligen inte gillar ens marriage material så bör denna klämma fram med det ganska omgående efter att förhållandet inletts.
• Bara för att man har ett förhållande betyder inte det att man slutar tycka att andra kan vara attraktiva. Därmed inte sagt att man måste göra något av läget.
• Har man hört en halv låt i en halv minut kan man inte ärligt säga att all personens musik är AMAZING och borde ges ut.
• På riktiga arbetsplatser måste man faktiskt jobba.
• Delger man sina närmaste vänner sina önskningar och får råd av dem ska man ta till sig råden och inte bara kasta bort dem.
• Råd från kåta främlingar brukar inte vara så mycket att hänga i julranen.
• Att bo i en större stad är inte nödvändigtvis bättre.
• Struggling musiker har inte råd med vindsvåningar i centrala New York.
• Kärlek baseras inte enbart på utseende.
• När man blir dumpad brukar det i varje fall kännas, särskilt om man stått i begrepp att gifta sig med varandra.
• Det finns inget som heter "för snygg/ful för någon".

Jag borde aldrig skriva manus till såna här filmer, mitt huvud skulle explodera direkt.