Bokfrågornas ABC #4: D

1. Deckare säljer som smör inte bara i Sverige. Vem är din favortiförfattare i genren? Vem är din favoritperson i deckarvärlden?
Näej, jag gillar inte deckare. Som jag tidigare nämnt, så är det bara Agatha Christie, eller Roslund & Hellström som jag ids med i, eller i närheten av, den här genren. Jag vet inte riktigt vad det beror på, men de lockar mig ytterst sällan. Inte så att jag inte uppskattar gåtor och mysterium, men det känns oftast inte som att det är riktigt så deckare är upplagda ändå. Fram för allt så sjabblas hela den overkliga känslan bort och ersätts med ett försök till att skapa spänning á la Beck/Wallander/van Weeteren (hur många såna där finns det?)-snutar. Vilket in my mind, är alltför torftigt och inget jag uppskattar alls.

2. Jag är ingen storläsare av drama, men det händer. Främst var det under mina litteraturstudier som jag fick i mig en del. Vilken är din favoritpjäs? Har du läst eller sett den, eller kanske både och?
Läsa pjäser är inget jag har för vana att göra, direkt. Jag gick på en del teater under mitt första gymnasieår, när jag pluggade just teater, och vill minnas att jag tyckte mycket om "Glasmenageriet" av Tennessee Williams, samt såg en utmärkt enmansföreställning av "Ondskan", som helt klart matchade bokens läsvärdhet.

3. D som i dumburk. Böcker blir inte sällan tv-serier. Vilken är din favoritserie med en litterär förlaga?
"Dexter", baserade på Jeff Lindsays böcker om just densamme.

4. Det är redan december (Som tidigare nämnt, jag är rejält tidsmässigt efter). Berätta om en bok som utspelar sig i december eller i alla fall på vintern.
Narniaböckerna! Vinterlandet över alla andra! Vilket får mig att fundera på om vi alla har gått lite för långt in i en garderob här i Sverige, eftersom vintern aldrig tar slut här heller.

Bokfrågornas ABC #3: C

C is for cookie, that's good enough for me, som Kakmonstret sjöng en gång. Och med det vill jag ha sagt, att det nu är dags för del tre, aka C, i Lilla O's bok-ABC.

1. Hur skulle du definiera chick-lit? Vad är ditt förhållande till genren?
Lättläst, tramsig historia om, av och för en eller flera neurotiska, stereotypa kvinnor och dennas/deras relationsproblem. Dynga, kan man också kalla det. Jag har, mig veterligen, läst en sådan bok, som hette "Baby-sug", och såhär i efterhand kan jag inte begripa hur det kom sig att den befann sig i min ägo ens, men jag tycker mig ha ett vagt minne av att ha fått den i present, av någon som uppenbarligen inte visste vad jag gillar att läsa, men var snäll nog att ändock ge mig en present (diplomati, I haz it). Jag tror det bästa med den är författarinnans efternamn: Moriarty. Allt annat var faktiskt riktigt, riktigt hemskt att kämpa sig igenom.

2. Berätta om en bok som innehåller en viktig ceremoni.
Jag har funderat och funderat på den här punkten, men jag ger upp. Jag kan inte dra mig till minnes något sånt i de böcker jag läser - I don't do ceremonier, tydligen.

3. Förra veckan (jag är tidsmässigt hopplöst efter i den här leken) delades den spanskspråkiga världens mest prestigefulla litteraturpris Cervantespriset ut. Cervantes skrev om antihjälten Don Quijote. Vem är litteraturens största anti-hjälte enligt dig?
Gud, så svårt. Jag har klurat av och till på saken, och jag får nog säga kriminalteknikern som också är en nitisk seriemördare: Dexter Morgan, i "Darkly Dreaming Dexter" och dess uppföljare, av Jeff Lindsay. Böckerna ligger förstås till grund för den suveräna tv-serien "Dexter", och so far har jag bara läst den första, vilken i stort sett är identisk med säsong ett av serien. Vilket med andra ord betyder att det är en skitbra bok.

4. Dela med dig av ett citat som på något sätt anknyter till böcker och författare!
"Outside of a dog, a book is man's best friend. Inside of a dog it's too dark to read." -Groucho Marx

Bokfrågornas ABC #2: B

Yokidoki, eftersom jag är efter rent tidsmässigt så orkar jag inte hålla mig till "en i veckan" gällande Böckernas ABC, så därför kör jag resolut vidare på bokstaven B i Lilla O's bok-ABC, redan nu!

1. B som är böcker. Köper du mycket böcker? Nya eller begagnade? Eller brukar du kanske få dem eller låna dem? Är det vissa böcker som du måste äga?
Hell yes, jag köper mycket, men nästan alltid begagnat, och alltid pocket. Jag tycker inte om inbundna böcker, de känns alltid så stela och liksom oälskade. Jag avskyr folk som läser sina böcker, fram för allt pocketar, så försiktigt att de ser olästa ut, MEN jag föraktar än mer de som viker hundöron och knäcker böckerna helt, hu! Slit dem med, hälsan, helt enkelt. Jag får ofta böcker när det vankas födelsedag och jul, men låna gör jag sällan, jag har nån hang up på att äga böcker, trots att det egentligen är rätt ologiskt. Men jag tror att det beror på att jag vill ha friheten att välja att läsa den bok jag har lust med, när jag har lust med det. Att bara ha en att välja på, eller att måsta läsa just DEN boken just NU gör att det kryper i huden på mig av obehag.

2. B-filmer är rätt kassa filmer. Berätta om en riktigt dålig bok som du läst.
Hm, jag nämnde några helt nyligen, så dem behöver jag inte räkna upp igen, dock kan jag ju avråda alla från att läsa "Ego Girl" av Carolina Gynning. Oh. My. God, så hafsigt och rörigt hopplockat. De få intressanta partier som finns upprepas minst en gång var, på andra ställen i boken, och den känns inte sammanhållen för fem öre. Röd tråd? Nej tack, inte idag. Undvik.

3. A-laget är dessutom bättre än B-laget. Finns det mer eller mindre fin litteratur? Ge exempel på båda och förklara hur du tänker.
Mja, det anses väl allmänt att nobelprisvinnare och erkända gamla döingar är finare än t.ex. Stieg Trenter eller Jackie Collins, men det är egentligen rätt tramsigt att hålla på så. Jag är intresserad av ett gäng olika skikt av litteratur, och jag tycker inte att jag är finare för att jag läst "Borta med Vinden"* fyra-fem gånger, än att jag kastar mig över John Ajvide Lindqvists alster så snart de finns i pocket (inbundna är som sagt no-no's). Klassiker vs modern skräck: 1- 1 i min värld alltså. Jag ser en poäng i att läsa mycket klassiker, eftersom jag vill bilda mig en egen uppfattning om ting. Gillar jag inte vad jag läser så skäms jag inte ett uns för att tala om det, hur fin boken än anses vara.

Och förresten är det ju som bekant A-laget som sitter på parkbänkar och skrålar med Pripps Blå och Rosita, är de verkligen de bästa vi har? :D

4. Läser du många biografier? Berätta om en favorit. Vems biografi vill du gärna läsa? Vems kan du vara utan? Vad tycker du om ”fejkbiografier” där verkligheten och det fiktiva blandas? Har du läst någon?
Jag älskar biografier! En väldigt, väldigt välskriven sådan är "Malcolm X Självbiografi", av just densamme, med Alex Haley som medförfattare. Vad den vinner på, förutom att berätta historien om en i sanning läsvärd mans liv och åsikter, är att den är medförfattad av en duktig författare. En riktig författare ("Rötter", nån?), inte nån som på sin höjd vet när man ska använda "enda" respektive "ända", ungefär. Ytterligare ett par skäl till varför just Malcolm X's självbiografi är så bra, är att man får veta hela hans livshistoria, inte bara från tiden han började bli ett namn, utan ända från barndomen, och det är intressant, hela tiden. Man får en slående bild av hur det var att vara svart i 30- och 40-talets USA, ättling till slavar och dömd av samtiden till ett liv på samhällets bakgårdar, och man får dela hans framväxande insikter och åsikter under hans uppgång inom politiken. Otäckast av allt, är att boken skrevs klart och gavs ut 1965. Samma år som han mördades.

Den bästa biografi jag vet är dock "Inte Som Andra Döttrar" av Deborah Spungen, mor till den mördade Nancy Spungen, som i sin tur var känd för att vara Sid Vicious flickvän. Trots att Nancy själv inte deltagit i att skriva den ger den ett ömsint, kämpande, älskande, hatande, oförstående, skrämmande, och fram för allt komplext och nyanserat porträtt av en sjuk och missförstådd flicka, ur hennes förtvivlade mors ögon. Jag tror jag har läst den tre-fyra gånger hittills, och varje gång fäller jag några tårar.

Jag orkar inte med biografier skrivna vid tjugo års ålder (Vaddå, är man klar med sitt liv redan då, eller?), såvida man inte upplevt något extraordinärt, som Natascha Kampusch, t.ex.. Lika lite har jag någon lust med biografier som handlar om någon ointressant person som egentligen inte har något av vikt att förtälja, ja, typ Daniel Westling, usch vad tråkigt det vore. En biografi ska bara skrivas om personen levt ett tag, och/eller haft ett händelserikt/intressant/hemskt/roligt liv, och de ska helst vara linjärt berättade, allt annat blir väldigt svårt att hålla ordning på. Men viktigast av allt: anlita en författare till hjälp. Snälla.

* Den har jag faktiskt inbunden, i en gammal, stor utgåva som var mormors. Gamla böcker får vara inbundna, helst i skinn och med den där härliga "gammal bok"-doften inuti. Ack, svunna tider!

Bokfrågornas ABC #1: A

Har, återigen via Bokhora, hittat en Bokfrågeutmaning, som härrör från Lilla O's blogg. Det går till på så vis att Lilla O, som är skapare och därmed tjif, hittar på bokrelaterade frågor som har något att göra med en bokstav i taget, starting with A (rimligt nog). Om någon mer vill vara med och leka, så kan ni väl lämna en kommentar till skaparen, bitte.

Jag gör ett försök att hänka på:

1. Alfa var första bokstaven i det grekiska alfabetet. Berätta om en bok som du på något sätt förknippar med Grekland.
Haha, jag måste välja en tantsnuskpocket vars titel jag absolut och fullständigt förträngt, det kan vara "Passion på Korfu", men jag kan inte säga säkert. Jag fick den på skämt av Ella, efter att vi sett den fantastiskt ostiga komedin "Summer Lovers", eller "Kärlek på Santorini", med Darryl Hannah (och hennes stora cowboyhatt) och Peter Gallagher (och hans stora könshår).

2. Adam var enligt Judendomen, Kristendomen och Islam den första människan på jorden. Nämn en bok som handlar om eller är skriven av en Adam.
Givetvis Adam Trask i "Öster om Eden" av underbare John Steinbeck. Detta är en titel jag också gladeligen rekommenderar, liksom det mesta av Steinbeck, faktiskt.

3. Vilka var de första böckerna du minns att du läste eller hörde när du var barn? Har du läst dem för dina egna eller andras barn?
"Pippi Piggelin" och flera andra titlar av Richard Scarry, alla Alfons Åberg-böckerna av Gunilla Bergström, "Jag Kan Köra Alla Bilar" av Karin Nyman (dock med mycket finare teckningar än nyutgåvan), och en massa böcker vars titlar jag inte minns: en som handlade om en stor björn som var elak mot alla i skogen, tills han var dum mot en häxa som krympte honom till en pytteliten björn, en om sju björnar i olika färger som skulle åka till månen, Lennart Hellsing och Poul Ströyers underbara "Sjörövarbok", samt Pettson & Findus-böckerna. Den första riktiga bok jag läste själv var "Nalle Lufs och Skrutten" av Gösta Knutsson, som visserligen innehåller teckningar, men det är inte en bilderbok. Den sistnämnda är precis som Ture Sventon-böckerna, fylld med en torr men underfundig humor, som framstår tydligt när man läser boken på äldre dar, men som jag som barn inte kan minnas, att jag la märke till eller ens förstod.

Läsa böcker för barn gör inte jag, så nej, det har jag inte gjort.

4. Mänsklighetens vagga finns enligt forskare i Afrika. Berätta om en bok som på något sätt anknyter till denna väldiga kontinent.
Hm, inte riktigt my field of interest, så att säga. Jag har fått "En Halv Gul Sol" i julklapp, men inte läst den än. Det är det enda afrikanska jag kan dra mig till minnes just nu, förutom att Nalle Lufs och Skrutten i förra frågan funderar på att resa till Afrika. Eller till Sundbyberg.

Snipp, snapp, snut, så var alla frågor om bokstaven A slut!