The crow

En dag måste jag äga ett alldeles eget, märkligt, stort och knarrande kråkslott. Ja, jag måste verkligen det, det är själva sinnebilden av ett äkta hem för mig, och nån gång ska väl även jag få ha ett hem, hoppas jag.

I det måste det finnas lönnrum och -dörrar (dra ut kandelabrar eller böcker is A-OK!), och en brandmansstång att slajda ned från översta våningen på. Längs korridorerna och i rummen vill jag ha fullständiga skelett, konstiga varelser i formaldehyd i burkar, jättestora, gamla kartor och jordglober, persiska mattor, rustningar, rosa plastflamingos, tunga sammetsdraperier med tofsomtag, rokokosoffor, moraklockor och gökur, stora ornamenterade speglar och oljemålningar såväl som inramade filmposters. Jag önskar mig burspråksfönster med djupa nischar med mjuka kuddar att sitta och kura i, kristallkronor, oljelampor, inramade fotografier, märkliga uppstoppade djur från forna tider (jag vill inte låta stoppa upp nåt stackars djur på beställning ju), stora brokadkuddar och låga kopparbord att sitta på samt runt, gobelänger, kroksablar, musköter, en fantastisk hattsamling, och mycket annat märkligt men vackert.

Jag vill ha stora rum, små rum, runda rum, onödiga rum och konstiga rum - och givetvis minst ett tornrum. En stor balkong med sirliga möbler och ett teleskop, ett grönt och prunkande växthus med fontän och marmorgolv, ett skitstort bibliotek med bokhyllor från golv till högt tak och en stege som går att rulla längs alla hyllorna, samt knarrade skinnfåtöljer, en gungstol och en öppen spis. En walk in-closet behängd med tyger och ett fluffigt rosa heltäckningsmatteklätt golv, samt en stor ottoman i mitten och gott om plats för alla mina kära kläder och skor. Ett vackert sminkbord med glödlampsinramad spegel till får gärna bo här också. Spiraltrappa är ett måste, gärna en separat, mindre sådan trappa i biblioteket för att nå dit stegen inte räcker också. Överallt ska det helt enkelt vara dignande av tavlor, böcker, filmer, affischer, växter, foton, flyers och konstiga men fina souvenirer, och massor av nooks and crannies överallt.

På fasaden måste jag givetvis ha gargoyles och blyinfattade mosaikfönster, utkarvade takskägg och vackra takplattor. Hela huset får gärna vara målat i starka, märkliga färger, som äppelgrönt och knallrosa till exempel, och vara delvis täckt av murgröna. Utanför huset måste det vara en lummig men vild trädgård, med syrénhäckar, ekar, cedarträd och tårpilar. Massor av rosor - röda, vita, rosa och gula, samt geranium och löjtnantshjärtan ska växa överallt. Det ska finnas fontäner, en bäck med en träbro över, ett lusthus, en hammock och stenlagda stigar kors och tvärs, och självklart en labyrint!

Ja, jag vill helt enkelt bo i ett hus i en film som utspelar sig på 1800-talet, med orientaliska, surrealistiska och sagobetonade inslag och en del moderna saker också, såsom brandmansstången, färgen på huset och färgerna inne i huset med, samt att jag vill ha en egen liten biosalong, ett discogolv med rökmaskin, såpbubblemaskin och blinkande ljus. Dessutom vill jag ha ett 50-talskök i bjärta färger, schackrutigt golv och häftiga plastdetaljer.

Jag vill ha ett vansinnigt hus som bara jag kan trivas i, i princip. :D

BÄTTRE ÄN EN VANLIG MÄNNISKA!

Som för att motbevisa mig själv och mitt drömtydande, så drömde jag i natt en helt wacko dröm.

I drömmen köpte eller adopterade Jocke och jag ett utomjordiskt barn. Jag minns att jag i drömmen sa "Tänk om det inte ser ut som en människa? Eller tänk om det är grönt?", innan vi packade upp det ur omslagspappret (!), och Jocke sa "Bara det inte är lesbiskt". :D

När vi tagit bort pappret såg vi alienbarnet, som var inplastat i en klassisk leksaksförpackning av vakumplast (!!). Den var grön, och fluffig, men ansiktet såg lite mänskligt ut, fast grönt, men glatt. Den var väldigt söt och mjuk. Ovanför barnet stod det tryckt på kartongen "LESBISK PERSON!" och under det stod "BÄTTRE ÄN EN VANLIG MÄNNISKA!". :D

Jag bar runt på mitt alienbarn, som var så snällt och tyst, och var på något slags lektion där läraren inte brydde sig om att jag var jättesen och hade ett grönt, lurvigt barn med mig, och lite annat märkligt. Såhär i efterhand verkar det onekligen inte varit mer än en docka, men i drömmen var det vårt utomjordiska, lesbiska, gröna barn.

Udda.

Dream a little dream of me

Jag drömmer extremt ofta om hus. Hus och resor är vad mina drömmar till största delen består av. Sen drömmer jag en hiskelig massa annat också, som verkar sakna realism och verklighetsförankring helt, saker som är hämtade ur framtid och omöjlighet och ofta är väldigt filmiska - men det är en annan historia.

Till den här saken hör, att jag hört någon gång att hus i drömmar symboliserar jaget. Något jag fetsäkert kan skriva under på, för om det är så så får jag så mycket mer relevans och mening i mina husdrömmar. Alltså, inte husdrömmar som i "åh, vad jag vill köpa ett radhus där jag kan gå och påta i trädgården och renovera trappräcken inomhus"-husdröm. Ifall nån tappat tråden, alltså.

Sedan länge drömmer jag ofta om sjukt ologiska hus, jag går alltid vilse och kan aldrig gå dit jag vill, nya dörrar ploppar alltid upp och korridorerna verkar bara vindla på i konstiga vinklar likt Lustiga Huset. I en dröm besökte jag min bror, som då flyttat till Kalifornien för att studera nånting och bodde i nåt slags studenthem eller enklare lägenhetskomplex. Där gick jag i vad som bestämt måste vara samma korridor som tidigare, men ändå var rätt dörr alltid fel dörr, och slutligen tappade jag bort mig till den milda grad att jag hamnade i källaren. Där var det sprucken betong, vattenrännilar och krokodiler - som märkligt nog var ofarliga, jag bara visste det i min dröm. Men nevertheless så är ju tanken på krokisar i källaren ganska unsettling. Vill man tolka krävs knappast nån överdängare på att klyka att jag är vilse i mig själv utan att förstå varför gamla lösningar inte funkar längre, och är rädd för vad som dväljs i mitt innersta. Men råkar jag konfronteras med det, vet jag innerst inne att det inte är särskilt farligt egentligen. Det ser bara så ut.

En annan husdröm jag haft för länge sen var mycket trevligare. Då var jag i ett lika konstigt och stort hus som vanligt, med vilseledande korridorer, men jag hittade överallt och visste bombis att jag hörde hemma där, jag skulle vara där, det var hemma fast det ändå var borta. Jag tog mig in till ett rum med en stor scen där jag spelade gitarr och sjöng, helt avslappnat. Det här drömde jag innan jag skulle söka till gymnasiet, och alltså göra en audition, dock inte gällande sång, men nära nog. Jag tolkade det då som att jag skulle komma in på skolan och vara säker på min sak, vilket också stämde. Men på drömtydarplan kan man se det som att jag visste vad jag ville och var tryggare i mig själv. Lite ledsamt med tanke på att det nu, 13 år senare, länge varit raka motsaten både i verklighet och dröm.

Härom natten drömde jag att jag hyrde ett litet hus av en riktig surkärring som jag bara bråkade med, hon påminde utseendemässigt mycket i min dröm om min forna inneboende, CP-trollet från britannien, fast som gammal tant istället. I min dröm skällde jag slutligen ut ragatan och började packa för att flytta. En naken man som var marans hejduk försökte hela tiden smäda mig och få mig ur fattningen, men jag replikerade utan att bli berörd, hans dumma utspel var ändå inte särskilt sårande, snarade tafatta och missriktade (typ "Din mamma, ööhh.. eehhh"). Dock blev jag trött på dem, så till slut sa jag till mannen att det ändå inte funkade och att han lika gott kunde hjälpa mig om han ändå bara skulle stå där och sura, vilket han märkligt nog också gjorde, nästan som att han tyckte det var mer logiskt än att skälla på mig.

Jag skruvade alltså ned mängder av lister, eller nåt som liknade lister men mer såg ut som nån slags gardinupphängningsattiraljer, rännor av nåt slag, svårt att förklara och svårt att begripa. Anyways så satt det massor av den här typen av lister/rännor över väggarna, och dessa skulle jag alltså ta med mig. I takt med att listerna togs ned, kom gapade undangömda, små fönster, de flesta utan glas, fram bakom dem. Man såg tydligare och tydligare att det som varit ett litet hus nu mest var en barack, illa byggd och ologiskt konstruerad, med konstigt tillsågade väggdelar som inte riktigt passade ihop, och inte alltid var sammanfogade ens.

Med drömtydningslogiken i baktanke: Jag ser det som att jag tar med mig det mesta och bästa av mig själv - det som jag satt in själv för att täcka upp hål och egenskaper jag inte tyckt om - och drar till en bättre stomme som jag trivs mer med, än den med den arga och gnälliga tanten som hyresvärd. Jag har helt enkelt tillförsikt i att jag har så pass många bra delar av mig själv, delar som jag litar på, att jag helt skippar de delar jag vantrivs med (istället för att försöka bygga över dem), den uptighta och sura värd jag ogillar och de klankande röster jag ledsnat på, och lämnar dem bakom mig. Onwards and upwards!

Hoppas det stämmer med verkligheten också, det vore grymt skönt i så fall.

I've been to hell and back so many times, I must admit: it kind of bores me

Jag sover inte bra, det är ett faktum som är konstant. Ibland är det bättre, ibland ännu sämre, men aldrig nånsin bra.

De senaste nätterna har detta dragits till en ovanlig spets, då jag plågats av först en mardröm, natten efter: en stressdröm av rang, och nu i natt, ännu en mardröm. Det förekommer ofta stress i mina drömmar, konstigt vore väl annars, med tanke på hur mycket stress jag alltid har inom mig då jag är vaken. Men det är inte jätteofta de är fullt såhär hetsiga heller. Och on top of that, inte bara en, utan TVÅ mardrömmar tätt på varandra, och jag drömmer egentligen väldigt sällan mardrömmar. Tre nätter i rad med hemska drömmar makes Jack a dull boy, kan man lugnt säga.


Det började i tisdags natt med en dröm om någon tjejkompis som hela tiden tvingade mig att göra saker för henne, som sedan visade sig vara helt i onödan, eftersom hon bara ljög ihop skäl och saker som hon behövde hjälp med. Sedan skrattade hon och var jättenöjd att hon lurat mig, gång på gång. I drömmen sa jag ifrån jättemånga gånger men hon behövde hela tiden hjälp. Slutligen skulle jag verkligen gå ifrån henne och hennes lögner, så hon fick klara sig själv. Då blev hon hysterisk, skrattade gällt och dåraktigt och slog eller klöste mig över bröstet. Jag försökte värja mig undan från hennes händer, och när jag tittade ned efter att en stund var jag alldeles blodig, fast jag inte såg några sår.

I mina drömmar byter gestalerna väldigt ofta identitet, så även i denna - så ibland var tjejen min gamla högstadiebästis Carro, men oftast visste jag inte vem hon var, mer än att hon var en kompis. Strax innan jag vaknade bevittnade jag i min dröm även hur en granne klippte till en förbipasserande man, till synes helt oprovocerat. I drömmen tittade jag på klockan och tänkte att jag skulle ringa polisen, och därför borde notera när anfallet skedde. I drömmen var klockan 11.80, vilket inte var logiskt ens i la-la-land, så när jag tittade efter igen var den 11.18. Sedan vaknade jag, och klockan var 10.50 istället, vilket förvirrade mig. Känslan av att vara slagen blodig dröjde sig kvar, liksom hennes galna häxskratt, usch.


Nästa natt bjöd på en road trip med mig och Andrea. Dock en helt oplanerad sådan, som vi bara råkade hamna på helt hipp som happ. Utan packning, utan ombyte, utan linsgrejer, utan medicin, utan pengar, ja, utan allt. Till en början försökte jag anpassa mig till situationen, och tänkte att jag får väl köpa nya strumpor och trosor så jag kan byta om, och så vidare, men ganska snart gick det inte längre - det var för mycket saker som saknades, och jag blev bara mer och mer stressad och nervös. Jag minns inte så mycket mer, men det var som sagt ingen rofylld resa, precis, och jag ville bara avbryta och åka hem istället, men fick eller kunde inte. Detta var som sagt ingen mardröm, men nog så oavkopplande och uppstressande ändå, vilket också gör sitt för att förstöra sömnen.


Torsdagsnattens dröm var värst av alla. Den började med att ett gammalt ex till mig satt i fängelse, vilket jag fick höra på omvägar, lite sådär i förbifarten som att det inte var nån stor sak. Förutom att han satt på death row! Ganska snart fick jag veta att han blivit avrättad, och jag var mycket ledsen för det, det kändes hemskt att inte ens veta vad han gjort och helt plötsligt var han död. Min mamma försökte prata med min bror vid nåt tillfälle i drömmen, och han var väldigt svårpratad. Jag tänkte att det kanske var för avrättningen, även fast det kändes lite långsökt i drömmen. Till slut sa han i alla fall: "Tre av mina favoritpersoner har just blivit avrättade, det är klart att jag inte vill prata då", ungefär, och jag tänkte med stigande fasa "Tre?".

Ju längre drömmen fortsatte, desto tydligare blev det att det var Jocke som dött, och antagligen inte alls mitt gamla ex, men ingen hade berättat nåt för mig, och jag kunde inte veta helt säkert på ganska lång tid. Jag minns fragmentariska drömbilder av hur de injicerade honom med gift, fyfan. Jag var helt förlamad av sorg och kunde knappt gå, benen bara vek sig under mig. Dock skulle jag tvunget ta mig till en affär (konstigt nog är jag ofta i jättestora mataffärer i mina drömmar), och för att komma dit gick man igenom en krossad ruta, eller kanske en isvak, och kom upp på någon ödslig, futuristisk betongsträcka som var hur lång som helst.

Mina geléartade ben pressade ned mig på kanten där jag satt och försökte att inte gråta, men jag var TVUNGEN att gå vidare, att fortsätta livet som vanligt och dessutom låtsats som inget! Gråta fick jag inte! Fast jag gick bara och tänkte på allt vi aldrig mer skulle få göra, "Vi kommer aldrig mer ha våra söndagar tillsammans", och att jag inte fått säga hejdå, att jag inte gjort det mesta av den tid vi hade tillsammans och mycket mer.

Jag var nästan vaken ganska länge tror jag, men var fortfarande så himla trött att jag var kvar i en slummer. Slutligen fick jag slita mig själv ur den, eftersom drömmen hängde kvar hela tiden jag försökte sova. Sen ringde jag Jocke så snart jag vaknat till, och grät. :( Men han levde i alla fall, thank god! :)


Det vore ren och skär lögn att säga att jag känner mig ens i närheten av utsövd just nu. Hoppas verkligen att drömlandet tar en paus i natt, annars kommer jag hoppas att Freddy Kreuger tar mig i sömnen.

Knivskarpt

Jag har en idé. Eller kanske snarare en liten dröm.

Jag vill inte berätta om den men samtidigt bubblar det för fullt i mig. Alltså skriver jag ett sånt här irriterande och kryptiskt inlägg.

Tji fick ni. I'm such a betch.

Apornas planet?

Jag har drömt så mycket och så konstigt sen min man åkte till Norrland och lämnade mig ensam med min överaktiva hjärna.

I natt drömde jag först om ett konstigt krig mellan apor och människor, eller åtminstonde de där små aporna som skriker ganska mycket. Jag vet inte vad de heter dock, men det kan vara rhesusapor (se bilden). Och människorna, det var jag, Jasmin, Christian och några till som inte var bekanta för mig tror jag. Bägge sidor hade en teleporterande individ också, så det var ett mycket oberäkneligt krig. Människorna hade en slags barack, eller om det var ett tåg, som vi hade som högkvarter, där taket var borta och istället ersatt med en stor rutig filt.

Vid något tillfälle hamnade jag och någon mer via teleportering mitt i ett fält av döda apor. Plötsligt såg man indikationen på att någon annan kom teleporterande (som nån slags morphing av luften framför oss), och eftersom jag var där med människornas dito kunde det inte vara annat än apornas teleporterare. Jag och den andra människan gömde oss under ett täcke som tydligen var perfekt kamouflage i omgivningen, trots att det var turkost och blått i skrikiga färger. Aporna sköt hejvilt omkring sig med eldkastare eller liknande, men vi klarade oss.

I en annan sekvens i drömmen var jag och Jasmin själva i högkvarteret och kom på att vi ju kunde ha sex (!), så vi klädde av oss och kröp ned i en säng. Då kom de andra tillbaka och glodde som om det var det mest ofattbara de sett i hela sina liv, trots att vi alltså inte ens gjort något sexuellt än. :D Jasmin gick, hon skulle hämta något eller göra något, och då var det en annan tjej där som föreslog att hon och jag skulle liggas istället, vilket jag (såklart) tyckte var en bra idé, hahaha. Vet inte hur det gick där sen, för jag minns inte mer.


Jag har även drömt att jag var och hälsade på min familj, och att jag bestämde mig för att gå till den stora mataffären för att se om mamma var där. Mataffären var stor som ett land och hade en massa soffhörnor och annat liknande för att man skulle kunna koppla av också. Jag satte mig i en fåtölj och satt och halvsov och halvstirrade på hälsokost/ekologisk mat-hyllan (som var nån kilometer lång). Efter ett tag insåg jag att de ju måste ha jättemycket nyttig mat här, att jag kanske skulle kolla vad som fanns och köpa hem lite grejer.

Jag hade ingen plånbok med mig så jag gick för att se om mamma hade det. Hon satt i en asstor svängd, vit soffa och tittade på en i jämförelse väldigt liten TV, med en karl bredvid sig som inte var min far, men jag tror att det var hennes man i drömmen. Han var kung, och såg ut som en kung eller knekt från spelkort gör. Han låg med huvudet i hennes knä och sov. :D Jag satte mig bredvid och då la han huvudet i mitt knä istället. :D
Jag tog i varje fall upp det här med den ekologiska maten och mamma började dra värsta dåliga skämten om hur man kunde sitta med ett par glasburkar med lite vatten i och hälla fram och tillbaka mellan burkarna tills det bildades alger, sen kunde man mata varandra med det, så hade man hälsokost. :D

Sen var Jasmin med i drömmen igen och började berätta om hur Adam hade missförstått hela pendeltågssystemet och gått av fel och sedan gått åt fel håll och det ena med det andra. :D Sen vaknade jag.


Annars har jag i helgen drömt att Andrea hade låst in sig i ett badrum och att det var väldigt viktigt och väldigt farligt att hon kom ut, men jag visste att hon gjort något fel eller dumt där inne, så jag lyckades lura mig in utan att de onda människorna utanför skulle få veta vad hon gjort. Jag tror att hon skulle åka bort på bröllopsresa eller flytta, något som hon inte ville i varje fall. Antingen var hon gift eller så skulle hon gifta sig, med en elak man som hon inte tyckte om. Väl där inne var hon helt apatisk och hade försökt klippa av sig sina extentions (!) och spola bort dem i avloppet i badkaret. det hade såklart fastnat och nu var det jättemycket hårtussar i badrummet. Jag fick städa upp dem och kasta dem i soporna eller spola ned dem i toan, minns inte nu. Mycket underligt.

All you have to do is dream

Mer udda drömmar! Inatt drömde jag att jag och en massa bekanta såväl som obekanta befann oss i ett fängelse, av det klassiska nidbilds-slaget med galler överallt. Kalle Anka-fängelse, som jag beskrev det för min man imorse. Man kunde gå runt som man ville och det verkade inte som att vi faktiskt satt i fängelse i drömmen.

I ett rum stod en enorm flygel som nån spelade på, och en hel drös människor stod runt och sjöng, som man så gärna gör i amerikanska filmer när det är julfest på gång, ni vet. :D Andrea och Pippi var där, några fler minns jag tyvärr inte, men jag skulle tydligen prata med Pippi i varje fall, så jag gick runt och petade honom i sidan, för att sedan ställa mig på hans andra sida (KLASSIKER), varpå han såg förvirrad ut och sedan sa tyst och torrt "Kul". :D

Tydligen skulle jag i varje fall köpa KNARK av honom (???), och han frågade om jag ville ha hasch/marijuana eller kokain. Jag funderade en stund och sa sedan "Kokain, tror jag".

WHAT? :D

I dreamt about you last night, and I fell out of bed twice

Jag drömde nåt väldigt mysko i natt, men jag kan inte minnas vad det var. Det innefattade i alla fall väldigt feta biskopar, ekorrar, vedträn och nåt mer ytterst mysko. Handlingen minns jag inte alls, vilket är synd, med tanke på ingredienserna. :D

Fniss

Mamma hade skickat bilden på mig och Irma i ett mejl till pappa och skrivit "Ditt framtida barnbarn - nej, jag bara skojade" eller något liknande. Tokiga mamma. :D

Men igår natt drömde jag att jag var pregno, och att jag inte kunde komma ihåg om jag hade berättat det för mamma och Ella eller Addi (minns inte vem det var). :D
Så under ett besök hos min mor droppade jag insinationer om vikt och barn hela tiden för att se ifall mamma fattade men hon tog aldrig upp mina trådar. Jag sa "Ja, jag har ju en tydlig mage nu", och hon svarade "Jamen det är bara bra det!", och verkade bara glad åt att jag hade gått upp i vikt och inte var smal som en sticka längre. :D Antagligen hade jag inte berättat då.

Det roliga var, att jag själv i drömmen också verkade lite förvånad, som att jag glömt bort det tillfälligtvis. Jag var i gissningsvis tredje-fjärde månaden, så det syntes men man skulle kunnat tro att jag var lite tjock också. Jag hade vanliga byxor på mig som såklart inte gick att stänga alls, så jag gick med gylfen öppen och ett skärp under magen, och en tröja som jag drog ned hela tiden. :D

En annan skum men underhållande faktor var att mamma bodde med nån annan karl, inte min far alltså, och han sjöng helt fruktansvärt skrikigt och falskt i badrummet. De bodde i en gammaldags lägenhet, sekelskiftesliknande, och jag såg aldrig mannen. Men han fanns där. I badrummet. :D

Desperat hemmafru?

Inspirerad av Emma så har jag äntligen lyckats komma ihåg en dröm tillräckligt länge för att skriva ned den, och då kan jag alltså publicera den här, for all to enjoy.

---

Jag drömde att vi bodde grannar med Lynette i Desperate Housewives och att vi behövde låna grädde. Det var en massa funderingar kring det först, eftersom vi skulle behöva sojagrädde ifall min man ska äta den och laktosfri ifall jag ska äta den helst, men vi gick ändå över. Vi hade för övrigt även en underlig vanföreställning om att grädde ska vara blaskig, rinnig och gul, hmm. De hade ännu fler barn än de har i serien, som sprang runt i huset, tre av dem öppnade dörren och den som var närmast dörren föll i golvet för han var inte gammal nog att gå ordentligt själv än. Jag försökte lyfta upp honom men han kunde inte stå. Han satte sig på posten som låg innanför dörren och började öppna den.

Av nån anledning så kom Lynette och hennes äldsta son över med grädden istället. Sonen var typ sexton-arton bast och djupt ironisk. Konstigt nog var det inte grädde de hade med sig heller, utan sån där bajsluktande ost, som sonen fick stå och smeta ut över en tårtbit eller nåt, för att det skulle BLI eller SE UT SOM grädde. :D Lynette tyckte att vi verkade ganska desperata/galna (minns inte ordet) med alla våra lappar (?) som satt uppe i köket (det var inte särskilt mycket och inget direkt orimligt), och det värsta tyckte hon var en kort lista med de närmaste grannarnas namn och telefonnummer som satt på ett underskåp. :D Jag förklararde att vi flyttat ut/fram/upp den för att vi uppdaterat den sedan Bree dött (?). Hon tyckte ändå den skulle sitta bättre på insidan av ett överskåp. Besserwisser. :D De var kvar i köket jättelänge och ville fortsätta prata om whatever också, fast inte sonen. Han ironiserade över hur "kul" det var att göra moderliga saker som att smeta ost-grädde med sin granne. :D

Sedan skulle jag visa henne tapeterna som vi satt upp, och vi gick in i vardagsrummet. Varken köket eller vardagsrummet låg som de gör här för övrigt, det såg helt annorlunda ut överallt. Vardagsrummet hade sjukt mycket bokhyllor, helt belamrat, och några vidriga gardiner i en sån modell som går längst med hela överkanten av fönstret och sedan fortsätter ned på sidorna, utskuret som en rund båge på insidan. Mönstret var nån ockrafärgad botten med vinröda mayasymboler och så skitstora fåglar. :O Tror fan vi hade lite julgranskulor hängande i dem också. Vi hade även tre enorma keramikvaser på golvet som matchade den här äckliga gardinen, de var fulla med granris med julgranskulor och glitter i. Jag minns att jag tänkte "Julgardiner?". :D

Vi hade också ett soffbord med en glasskiva upptill, något som jag aldrig i livet skulle släppa in i mitt hem, lika lite som vaserna och fågeljulgardinerna. En stor ruffig matta hade vi också och möjligen att soffan var i skinn, mmm, verkligen min smak alltihop. Själva tapeterna såg inte alls likadana ut som de gör i verkligheten heller, de var PAISLEYMÖNSTRADE i KNALLGRÖNT, helt sjukt fult. Fast när jag fokuserade blicken på dem så skiftade de lite och man kunde se aningen av de riktiga tapeterna där under. Jag visste ju att de skulle vara milt gröna med palmer, så jag var ganska förvirrad över det, likväl som över möblemanget i rummet. Men jag sa inget om det för att inte framstå som helt tokig och för att jag inte ville visa att jag skämdes över min uppenbara smak. :D
Lynette kollade på dem och sa "Ja, de var ju intressanta", sen log hon ett falskt leende och gick tillbaka till köket.

Sen minns jag inte mer.

---

Så vad betyder nu detta? :D

Husdröm och spindeldröm

Inatt drömde jag att min man och jag skulle flytta in i ett superstort övergivet gammalt enplanshus. Det var jätteslitet men ändå så jävla mysigt. De förra ägarna hade fått för sig att de slulle slipa bort HELA tapeterna, men inte orkat hela vägen, så i varje rum var en viss del av tapeterna helt bortslipade så att man såg träväggar under dem. Det var, som alltid när jag drömmer om hus, fullständigt ologiskt ihopsatt, man fick ingen rätsida på hur många rum det var eller hur de låg i förhållande till varandra.

Jag var där med pappa för att kolla igenom det, och på vägen dit åkte vi förbi björnlokor som vuxit sig högre än ett åttavåningshöghus. "JÄVLAR, kolla på björnlokorna!", sa jag. "Ja, JÄVLAR", sa pappa, "Inte illa". Inne i huset så kom vi till ett jättestort rum, med ett jättestort matbord för säkert tjugo-tjugofem pers, där det fortfarande låg kvar serpentiner och ballonger. "Kalasrummet", deklarerade pappa och öppnade ett fönster, "Det behöver vädras". "Jubilarrummet", höll jag med och kollade ut genom fönstret. Det vette in till ett annat rum, där fönstrena redan var öppnade och man såg trädgården långt borta.
Jag och Johan hade två barn som var med till huset och skrattade mycket, en flicka som var kanske fyra och en pojke som var i krypåldern. De var sjukt söta och rufsigt blonda, med babyblå ögon. Jag minns att jag tänkte "Har jag fött två barn? Det minns jag då rakt inte!"

Jag gick vidare till ett rum som jag raskt bestämde att det var mitt sovrum, vet inte om det var mitt och min mans eller om jag skulle ha ett eget, men jag började omgående tapetsera förstås. Jättelogiskt. Jag skar fel i tapeten hela tiden och de blev för korta, så jag gick ut ur rummet för att hämta hjälp och upptäckte då ett helt enormt sovrum i angränsning till rummet jag just varit i, där det stod tre-fyra sängar kvar men lätt skulle rymt ett tjugotal fler. Det såg ut som en sovsal på en internatskola ungefär. Jag tänkte att jag kanske varit lite förhastad som valt det andra rummet, eftersom det var helt löjligt litet och såg misstänkt mycket ut att ha varit ett litet kök för tjänare tidigare.

Sen minns jag inte mer tror jag. Det var en underlig, men ganska behaglig dröm. Jag var i vajre fall inte stressad, som jag ofta är annars, och inte rädd heller, fast det var ett övergivet hus. Det såg bara ut som att folket hade gått sin väg, sen hade andra kommit och stulit det mesta. Den som gillar övergivna hus kan se en del schyssta bilder på sånt här. Bilden ovan är lånad därifrån, till exempel.

Men härom natten var jag verkligen livrädd i min dröm. Jag var hemma hos nån som hade massor av husdjur, men den personen hade alla husdjuren på varsin hylla på väggen, lite som troféer, fast de levde allihop. Bland annat hade personen en engelsk bulldog, och en jättestor hårig spindel.
Spindeln var helt kollrig och sträckte sina äckliga ben mot mig hela tiden, man såg att den gjorde värsta ansatserna till att hoppa. Jag var av nån anledning tvungen att stå just vid hyllorna, så den hoppade på mig på axeln och jag minns att jag nästan gick in i ett vitt ljus, som nån slags brännande koma, för att jag blev så sjukt rädd.

Jag vaknade fakiskt då, det kan jag inte minnas att jag gjort på väldigt många år. Usch.

Heller drömmar om jubilarrum, då.